Kategorier
Nyhetsbrev

Cirklar, seminarier och brunch

Cirklar, seminarier och brunch

I 2024 års första nyhetsbrev finns inte mindre än fem studiecirklar i tre olika städer att anmäla sig till, samt en öppen, men väldigt lokal bonuscirkel. Dessutom bjuds det på både brunch och forskarseminarium. Som vanligt handlar en hel del om Marx, men det blir även läsning och samtal om religion, antisemitism, historia, bomullsodling och banker. För att nämna några exempel.

Har du som läser tips på arrangemang och annat vi borde uppmärksamma i nyhetsbrevet går det bra att mejla cms@cmsmarx.org med förslag på innehåll till kommande utskick!


Vårens första cirklar

CMS arrangerar flera studiecirklar under våren; läs tillsammans i Uppsala, Stockholm och Göteborg. Två av cirklarna har precis haft sin första träff, men det går bra att haka på ändå.

CMS Uppsala läser Kommunistiska manifestet på ABF. Första tillfället var måndagen den 30 januari, men till dess var ingen läsning och det är tre träffar kvar. Så skynda dig att skicka ett mejl till uppsala@cmsmarx.org om du vill vara med.

I Göteborg börjar idag (31/1) en studiecirkel på Giovanni Arrighis (1937-2009) viktigaste verk, Det långa 1900-talet (utgiven 1994) om makt, pengar och kapitalets globalisering. Cirkeln träffas i lokalen ”Greta”, hos Vänsterpartiet på Andra Långgatan 20 var tredje vecka totalt fyra–fem gånger. Mejla larserikhansson186@gmail.com för anmälan.

På samma adress startar den 5 februari en cirkel på Röd tro: socialistisk kultur och livsåskådning under tvåhundra år av religionshistorikern Stefan Arvidsson. Gruppen träffas sedan varannan måndag kl 18.30 vid fyra–fem tillfällen. Anmälan sker per e-post till cirkelledaren hannes.norblad@gmail.com

I Stockholm börjar årets första studiecirkel den 8 februari kl 18 på Kafé Marx med Understanding Marxism av Richard D Wolff.Därefter följer fyra texter om ackumulationen och den ursprungliga ackumulationen av Silvia Federici, Karl Marx, Prabhat Patnaik och Rosa Luxemburg. Mejla cms@cmsmarx.org och skriv ”Studiecirkel Marx” i rubrikraden för anmälan.

Den 5 mars startar ytterligare en Stockholmsbaserad cirkel på den nyutkomna och högaktuella boken Good Jew, Bad Jew – Racism, Anti-semitism and the assault of meaning av den sydafrikanska forskaren, aktivisten och politiska teoretikern Steven Friedman. Friedman riktar skarp kritik mot mainstream-förståelser av judiskhet och erbjuder en djuplodad analys av hur antisemitism och antisemiter i allt högre grad definieras som ”allt och alla som motsätter sig den israeliska statens intressen och politik.” 
Anmälan och frågor skickas till cirkelledaren Clara Lee Lundberg, clara@labellamaffia.com, skriv gärna ”anmälan cms kurs” i ämnesraden.

Marxistisk brunch

Den 11 februari bjuder CMS Göteborg in till årets första marxistiska brunch som kommer att fokusera på SVT-programmet Historien om Sverige. Hur presenteras Sveriges historia, vilken och vems historia är det som kommer fram? Vad säger serien om vår egen tid? Hur förhåller sig innehållet till den ständiga diskussionen kring idealistisk och materialistisk historiesyn? Detta är bara några av de många frågor som kan tänkas komma upp!

För att inleda diskussionen kommer Ann Ighe, lektor i ekonomisk historia på Göteborgs universitet, kulturskribent och redaktör för tidskriften Ord & Bild som har skrivit om Historien om Sverige i Flamman

Eftersom antalet platser är begränsat krävs anmälan till brunchen. De 20 som får plats kommer att kontaktas senast torsdag den 8 februari.

Federal reserve och den agrara frågan

Den 23 februari kl 13–15 arrangerar CMS forskarnätverk ett digitalt seminarium utifrån Mikael Omstedts artikel A Country of Long Credits and Long Seasons:” The Federal Reserve Bank of Atlanta and the Asynchronies of Agrarian Capitalism, 1914-1950. Forskarseminariet har rubriken Federal Reserve och den agrara frågan: Bomull, banker, och kapitalismens ojämna utveckling i den amerikanska södern, 1914-1950 och mer information om det finns här.

Opponenter är Arvand Mirasafian, doktorand i ekonomisk historia vid Uppsala universitet och Carolina Uppenberg, forskare i ekonomisk historia vid Stockholms universitet. Ordförande för seminariet är Majsa Allelin, biträdande lektor vid Akademin för lärande, humaniora och samhälle vid Högskolan i Halmstad.

Mejla majsa.allelin@sh.se för anmälan och zoomlänk. Texten skickas ut två veckor före seminariet.

Röding på blåa linjen? 

Röd på Blå är en socialistisk bokcirkel på blåa linjen in Stockholm som träffas på Solidaria i Sundbyberg den tredje tisdagen i månaden med start den 20 februari. Vid varje träff diskuteras en ny bok och det är inget krav att man ska ha läst hela, några kapitel räcker för att delta. Så, vill du läsa Naomi Klein, Frantz Fanon, Clara E Mattei, Ilan Pappe och Sven Lindqvist tillsammans med andra i nordvästra Stockholm är Röd på Blå något för dig.

Kategorier
Nyhetsbrev

Marx, Negri, Palestina och lite mer

Marx, Negri, Palestina och lite mer

Här är årets sista nyhetsbrev från CMS med kommande studiecirklar, minnesord, solidaritetsaktioner inom akademin och lästips i flera genrer.

Får man önska sig ett antifascistiskt 2024 där ingen behöver dö på jobbet, ett jordklot som blir svalare istället för tvärt om och alla folks frihet? 


Marxläsning 2024

Två av vårens studiecirklar är redan öppna för anmälan. CMS Uppsala bjuder in till gemensam läsning av Kommunistiska manifestet och i Stockholm läser vi Understanding Marxism av Richard D Wolff. 

Uppsalagänget träffas första gången på ABF måndagen den 30 januari kl 19 och därefter vid ytterligare tre tillfällen. Det kostar ingenting att delta, men anmäl dig via mejl till uppsala@cmsmarx.org om du vill vara med.

Stockholmscirkeln hålls på Kafé Marx och börjar den 8 februari kl 18, för att sedan fortsätta träffas varje vecka under totalt 14 torsdagar. Richard D Wolff är kanske en av vår tids största marxistiska ekonomer och i sin bok går han igenom marxismen och dess grunder med fokus på att förklara ekonomi och marxistiska begrepp som mervärde. Utöver Wolff ingår även fyra texter om ackumulationen och den ursprungliga ackumulationen av Silvia Federici, Karl Marx, Prabhat Patnaik och Rosa Luxemburg. Även denna cirkel är självklart gratis. Mejla cms@cmsmarx.org och skriv ”Studiecirkel Marx” i rubrikraden för anmälan.

Vi minns Negri

Den italienske filosofen, rättsvetaren och författaren Antonio ”Toni” Negri är död. Under sitt 90 år långa liv var han både teoretiker och aktivist, parlamentariker och revolutionär, en partisanpojke som blev professor och hade den autonoma rörelsen som bas.

”Toni Negri var in i det sista en kommunist. En hoppets kommunist med blicken ständigt riktad framåt. Han spårade ständigt nya tendenser, sökte efter fröer till nya kamper, till och med i den mörkaste tiden.” skriver tidningen Brand i sin minnesruna.

Fronesis har med anledning av Negris bortgång tillgängliggjort en text som han själv skrev för dem för drygt 20 år sedan, Keynes och den kapitalistiska teorin om staten heter den. I Fronesis nummer 6–7 på tema Kapitalism intervjuades Toni Negri av Adam Andersson och även den texten går nu att läsa som pdf. Läs också Mathias Wågs text Negri på barrikaderna från 2021, som även publicerats i tidskriften Arbetarhistoria. 

Akademiker för Palestina

Det blir ingen jul i Betlehem, jesusbarnet ligger bland rasmassorna och de vise männen kommer inte fram. Men omvärlden protesterar. Demonstrationerna och solidaritetsaktionerna fortsätter så länge det behövs.

Över hela landet organiserar sig studenter, doktorander, docenter, professorer, lärare och personal vid svenska lärosäten i solidaritet med Palestina. Det började i oktober med walkouts och mobiliseringsmöten och utvecklades till Tuesdays for Palestine med olika typer av aktioner varje vecka. Kraven är omedelbart eldupphör och skydd i Gaza, en rättvis fred och mänskliga rättigheter. Kampanjen uppmanar även universiteten att avbryta alla samarbeten med israeliska lärosäten och forskningsinstitut som har samröre med den israeliska militärindustrin.

Det finns även en namninsamling med rubriken Akademiker för eldupphör som är startad av två professorer i freds- och utvecklingsforskning vid Göteborgs universitet.

Helgläsning 

Sist i månadens utskick är en samling blandade länkar till texter som vi rekommenderar för er som kanske får ledighet och lite tid över under storhelgerna.

• Senaste numret av tidskriften Arkiv som handlar om högerextremism och finns tillgängligt i sin helhet på Arkivs hemsida.

• Naomi Klein har lagt upp två kapitel ur sin senaste bok Doppelganger för gratis nedladdning på sin hemsida. Det är den delen av boken som handlar om Palestina och Israel och hur ockupationen och apartheidsystemet skapar vad Klein beskriver som ett ”doppelganger society”. 

• En hel ny bok med titeln Marknadens tid. Mellan folkhemskapitalism och nyliberalism där CMS Helena Tolvhed är en av de medverkande författarna finns tillgänglig för nedladdning här

• För er som inte har läst Johannes Anyurus otroliga text som placerar Gaza bredvid Hanoi och Guernica så finns den här.

• Tidskriften Fronesis har fyllt 25 och firar bland annat med en essäserie utifrån tidigare publicerade texter. Dessa tillbakablickar finns här.  

• Slutligen dikten Vila i strid av BAM (Burcu Sahin, Athena Farrokhzad och Merima Dizdarević) som nyligen publicerades i Brand. Här är ett utdrag:

Imperiet och dess tjänare vet ingenting om kärlek
När vi förstod det rätade vi ryggen, samlade kroppen
Vi kastade av oss deras moral, fundamentet för deras högfärd 
De som gjort oss livegna mötte vi som jämlikar
De som sa att vi gått för långt fick se oss gå längre 

Kategorier
Nyhetsbrev

Palestina, bostadskrisen, andra kriser och lösningar 

Palestina, bostadskrisen, andra kriser och lösningar 

Hösten har övergått i en mörk vinter där stora delar av världen tycks vara på väg helt åt helvete på ett eller annat sätt. Inte mycket går att ta för givet och i tidningen Brand beskrivs hur ett spöke går genom delar av vänstern. I CMS är vi stolta över att en medlem i styrelsen står med som undertecknare av denna viktiga artikel med judiska perspektiv på kriget i Palestina.

Andra ljusglimtar är Verso Books fina solidaritetshandling, alla former av konstruktiva möten och kollektiva studier, de viktiga och intressanta böcker som skrivs och intervjuer som går att kolla på i tv-soffan. Om detta handlar månadens nyhetsbrev.


Verso <3 Palestina = gratis böcker

Favoritförlaget Verso tar ställning för Palestina och bidrar till att sprida information genom att både lista viktiga böcker, artiklar och podcasts och genom att erbjuda gratis nedladdning av sex stycken e-böcker om Palestina, Israel och ockupationen. Tack!

Bostadskris då och nu 

Kris i Bostadsfrågan – för en solidarisk bostadspolitik (Daidalos 2023) heter en ny bok om det svenska bostadssystemet och hur bostadspolitik, finansiering och byggande av bostäder i Sverige har sett ut de senaste 100 åren. Boken innehåller också förslag till olika sätt att organisera ett framtida solidariskt bostadssystem. Författare är Forskarkollektivet Fundament som består av Timothy Blackwell, Ståle Holgersen, Dominika V. Polanska, Åse Richard, Hannes Rolf och Maria Wallstam. 

Den som imorgon, fredag den 1 december, befinner sig i Stockholm kan passa på att gå på releasefest för Kris i bostadsfrågan på Teater Tribunalen. Mer information om firandet finns här.

Kollektiva studier om makt och politik

I december startar en seminarieserie under namnet Kollektiva studier om den svenska samhällsformationen 2023 – Klassmakt, Statsmakt och Politik i Stockholm. Omkring tio träffar planeras med en månads mellanrum och det finns även möjlighet att delta på distans.

Syftet med studierna är att studera och presentera analyser som skall vägleda det politiska arbetet för ett bättre Sverige. Studiernas perspektiv skall därför uppfattas som en helhet där olika delar – klasser, ekonomi, politik och ideologi är sammantvinnade. Det innebär att oberoende av vilket samhällsfenomen som studeras behöver detta sättas in i ett större sammanhang. Studierna skall ha en vetenskaplig utgångspunkt och framför allt inte ha partiideologiska förtecken. 

Initiativtagare är en grupp privatpersoner och bland de medverkande inledarna till varje träff finns forskare som Jenny Andersson, professor i idé- och lärdomshistoria, Roland Paulsen, docent i sociologi Lunds Universitet, Anna Tyllström, docent vid Uppsala universitet och institutet för framtidsstudier och Göran Therborn, professor i sociologi vid universitetet i Cambridge. 

Är du intresserad av att delta? Skicka då ett mejl till kollektiva.studier@gmail.com för att få material som mer utförligt beskriver bakgrund för studierna och dess frågeställningar. 

Samtal för insnöade 

Novara Media har vi tipsat om förut, men de tål att återkomma till. Inte minst för de många intervjuer som finns under rubriken Downstream, där Aaron Bastani och Ash Sarkar samtalar med aktivister, författare, ekonomer, politiker, forskare, YouTubers, filosofer och tänkare av alla slag. Lyssna till exempel på den trefalt bokaktuella Slavoj Žižek som bland annat pratar om Palestina, Stalin och sin oerhört pessimistiska framtidssyn. 

Förresten har Verso nyligen publicerat en lång intervju med Andreas Malm som också går att lyssna och titta på. Han pratar naturligtvis om Palestina, klimataktivism och ekosocialism. 

Kategorier
Nyhetsbrev

Historia, konspirationer, spektakel och Palestina

Historia, konspirationer, spektakel och Palestina 

Sällan har väl oktober varit så mörk. Bomberna faller, både över människorna i Gaza och på andra platser i världen. Samtidigt blir det politiska läget i Sverige allt mer skrämmande. 

Vi läser, bildar oss, demonstrerar, organiserar oss och höjer våra röster. För vad annat finns att göra? Den här månadens nyhetsbrev innehåller flera viktiga böcker, förslag på föreläsningar att lyssna till och ett filmtips. Hoppas ni ska tycka om det. 


Tre böcker för att förstå Palestina

Det finns otroligt mycket bra att läsa om Palestina. Både rent politiskt, som bakgrund till det som nu pågår i Gaza och för att förstå den palestinska erfarenheten mer allmänt. Här är tre titlar i olika genrer som lägger en bra grund för den som vill bilda sig och förstå landets historia. 

Fred utan land av Edward Said. En samling essäer av en av de största litteratur- och kulturteoretikerna under 1900-talets andra hälft. Från en djupt personlig, men också analytisk, ståndpunkt diskuterar Said hur Palestina-frågan kommit att fungera som del av en global maktkamp, och spela sin roll både som symbol men också som konkret verklighet och påminnelse om att imperialismens epok ännu inte är över. Men inte minst beskriver han, för att citera titeln på en av essäerna, hur “Sionismen framstår från sina offers perspektiv”. (Ordfront, 1997, även på engelska.)

Solens port av Elias Khoury. Förmodligen så nära att skriva den “stora arabiska romanen” som någon kommit; om Svenska akademien var lite mindre navelskådeande skulle Khoury vara nobelpriskandidat varje år. I Solens port beskrivs det palestinska ödet, från 1948 till vår tid, genom ögonen på en sjukskötare som sitter och vårdar en döende motståndsman på ett nedgånget sjukhus i Libanon. Det är en roman i det episka formatet, som beskriver motståndet, nederlagen, massakrerna och kärleken i ett enda löpande, episkt narrativ. Oundgänglig läsning för alla. (Leopard förlag, 2005, även på engelska och arabiska.)

Roten till det onda av Ingmar Karlsson. En saklig genomgång av hur det moderna Mellanöstern kom att uppstå ur en serie överenskommelser mellan dåtidens stora imperiemakter — Frankrike och Storbritannien — och hur det sionistiska projektet och staten Israel, som dess följd, till sitt väsen är sammantvinnat med denna historia. (Historiska media, 2016.)

Kapitalism eller konspiration?

Naomi Kleins nya bok Doppelganger : A Trip Into the Mirror World (Allen Lane, 2023) utgår från författaren själv och den andra Naomi som hon ofta förväxlas med, konspirationsteoretikern Naomi Wolf. Genom denna personliga ingång resonerar Klein kring några av de stora och svårbegripliga skeenden som oroar många i vår tid och hur de ofta förstås genom ”the wrong c”. Utsattheten för ny teknologi och ifrågasättande av globala eliter och dolda intressen bortom folket, får människor att söka sina svar utifrån föreställningen att det handlar om en ”conspiracy” snarare än ”capitalism”.

”In articulating and examining some of the darker forces of the world her “double” inhabits, Klein never forgets that the primary purpose of mirrors is actually self-reflection; to understand the other, you first have to know yourself.” skriver Tim Adams i The Guardian.

Höstens föreläsningar på Arbark

Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek arrangerar i vanlig ordning flera intressanta föreläsningar under hösten. De handlar bland annat om LO och arbetarrörelsens kris, nordisk arbetarhistoria och den nya boken Frihetens fönster. Om kamp i Latinamerika och exil i Sverige (Verbal förlag 2023). 

Föreläsningarna hålls digitalt och är öppna för allmänheten att delta i. Läs mer på Arbarks hemsida.

Grattis Jonas! 

Fler goda nyheter från Arbark är att 2023 års Rudolf Meidner-pris har tilldelats ekonomhistorikern Jonas Söderqvist för hans hans bok Social rörlighet i en socialt rörig tid: eleverna och deras utbildning vid Brunnsvik, Väddö och Hola folkhögskolor 1906–1921Jonas Söderqvist var under många år aktiv i CMS styrelse och är nu verksam vid just Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek.

I motiveringen står att ”Jonas Söderqvist har skrivit en viktig, vetenskapligt nyskapande och ytterst läsvärd avhandling om elever vid tre svenska folkhögskolor (Brunnsvik, Väddö och Hola) under 1900-talets början. […] Söderqvist illustrerar på ett mästerligt sätt de sociala processerna genom skildringar av elevernas livsöden. På det sättet visar han att det inte enbart är individens egenskaper eller tillgångar som möjliggör social rörlighet utan samspelet mellan personliga och institutionella faktorer.”

La Société du Spectacle

Den franske situationisten Guy Debords klassisker La Société du Spectacle eller Skådespelssamhället på svenska, filmatiserades redan 1973 av författaren själv, men nu går en ny film med titeln The Society of the Spectacle upp på biograferna. Det är Roxy Farhat och Göran Hugo Olsson som har regisserat och medverkar gör bland andra Valerie Kyeyune Backström, Jyoti Mistry och Andreas Malm. 

I filmen diskuteras utvalda teser ur boken som däremellan illustreras med mer eller mindre knäppa klipp från internet. Att vi lever mitt i Debords profetiska dystopi råder det inget tvivel om, användandet av sociala medier är bara ett (övertydligt) exempel. Den stora frågan är vad som går att göra åt det. Andreas Malm svarar i filmen på vad man som individ kan göra för att förändra samhället, med att parafrasera författaren och klimataktivisten Bill McKibben; vi behöver sluta vara individer, för att istället organisera oss i kollektiva rörelser som har kapacitet att göra skillnad.

Kategorier
Nyhetsbrev

Möten, böcker, fest och Marx

Möten, böcker, fest och Marx

I månadens utskick från CMS finns boktips, festtips, ett sista minuten-tips för marxistiska skribenter och en inbjudan till ett öppet möte som CMS ordnar i Stockholm.

Dessutom vill vi påminna om Marxistiska forskarnätverkets nästa seminarium med den otroliga titeln Formalism och instrumentalism i den marxistiska rättskritiken: med vad måste pasjukaniansk teori börja? Seminariet hålls på Zoom den 2 oktober klockan 13.15–15.00. Mejla forskning@cmsmarx.org för att få texten och Zoom-länk.


Call for Marxist Papers

Det pågår en renässans för marxistisk teori med global räckvidd och en ny antologi är på gång. Syftet är att erbjuda en bred utblick över den marxistiska teorins återkomst genom att göra nedslag i de mest framträdande marxisternas teoribildning under de senaste 15–20 åren. Idén har sin upprinnelse i en essäserie bestående av ett tiotal introduktioner till samtida marxistisk teori som publicerats i Röda rummet under de senaste tre åren. Dessa essäer kommer att omarbetas och användas som grund för antologin som redakteras av Evelina Johansson Wilén, Lotte Schack, Carl Wilén och Johan Örestig och ska ges ut på Daidalos förlag 2025.

Men fler bidrag ska in och sista dagen för abstracts är snart: den 1 oktober 2023. Läs mer om antologin och hur du kan bidra på Röda rummets hemsida.

Värdeteori och välfärden

Var går gränserna för mervärdesproduktion i privatiseringarnas tid? Kom och diskutera värdeteori och välfärd på Porten i Stockholm den 11 oktober klockan 17.30.

CMS bjuder in till ett öppet möte med sociologen Majsa Allelin som utforskat dessa frågor i sin avhandling Skola för lönsamhet (2019) samt i sina rapporter för Katalys (2018) och Olle Uppenberg (doktorand i didaktik) som nyligen diskuterat dessa frågor i en bloggtext på CMS hemsida. Majsa och Olle är styrelsemedlemmar i CMS och kommer att inleda mötet tio minuter var utifrån respektive perspektiv. I övrigt kommer det att finnas stora möjligheter för gäster att hålla inlägg och ställa frågor.

På mötet kommer enklare förtäring såsom mackor och kaffe att finnas. Alla som är intresserade är välkomna!

För mer info: mejla Majsa på majsa.allelin@sh.se eller Olle på olle.o.u@gmail.com.

Historiska perspektiv på klass och miljö 

Två böcker vi läser i höst är Lovisa Broströms I Medelklassen. 200 år i samhällets mitt (Verbal förlag 2023) och I apokalypsens skugga. Miljörörelser och industrikapitalism 1870–2020 av Carl Cassegård och Håkan Thörn (Daidalos 2023). Båda två nyutgivna tillbakablickar på högaktuella begrepp och debatter. 

Medelklassen är både populär och lite pinsam, något många säger sig vara men egentligen inte vill prata om. Men hur har det sett ut genom åren? Ekonomhistorikern Lovisa Broström beskriver den svenska medelklassens utveckling från 1800-talet fram till idag och vad begreppet betytt över tid. Där finns också en kritik av den samtida vänstern som gärna problematiserar medelklassens livsstil istället för att göra en ordentlig klassanalys.

Miljörörelsens misslyckanden står i fokus i Carl Cassegårds och Håkan Thörns historieskrivning. Boken visar hur det moderna industrisamhället både har skapat förutsättningar för en aktiv miljörörelse och begränsat dess handlingsutrymme. I ett antal närstudier belyser författarna de omständigheter, maktförhållanden och intressen som bidragit till att forma motståndet mot miljöförstöring, skogsskövling och andra former av exploatering, i Sverige och i Japan. Boken diskuterar också miljörörelsens förutsättningar och handlingsutrymme i ett mer övergripande perspektiv. 

Roligt i teorin

Denna fantastiska rubrik har Fronesis satt på sitt 25-årsfirande som hålls i Malmö den 11 november. Då blir det framåtblickande panelsamtal med storheter från CMS styrelse och fest hela natten. Save the date!

Kategorier
Nyhetsbrev

Dags för vardag och revolutionära rutiner

Dags för vardag och revolutionära rutiner

Hej! Nu är vi tillbaka på banan igen efter sommaren och ser fram emot höstens studiecirklar och evenemang. I månadens utskick finns både klassiska cirklar på olika orter, forskareseminarium, releasekalas med panelsamtal och en större konferens. Gott om kontaktytor för att tänka gemensamt och skapa samhällsomstörtande strukturer.

Med vardagen kommer ju sådant som skola och politisk verklighet som kan vara lite tungt ibland. Fin läsning på dessa teman finns då i form av två artiklar, författade av ledamöter i CMS styrelse. Tänk om det inte finns ett rättvist sätt att mäta kunskap och Att det går bra för alla som “gör rätt för sig” är en högerfantasi heter de (och förhoppningsvis ska de fortsätta att vara olåsta ett tag till). Läs och lär!


Studera mera

Nu till helgen den 26 augusti sammanstrålar alla sommarcirklare som läst Quinn Slobodians Crack-up capitalism – Market radicals and the dream of a world without democracy(Metropolitan Books, 2023) på Kafé Marx i Stockholm. Lördag klockan 11 är det dags och mer information finns på Facebook.

Första veckan i september startar inte mindre än tre cirklar i Stockholm och Uppsala.

Måndagen den 4 september är första träffen för ’Black Studies and Marxism: the Practice of Disorder’ med texter på engelska, men samtal både på svenska och engelska. Gruppen kommer att träffas varannan måndag, totalt åtta gånger på Porten (Kungsgatan 84) i Stockholm. Mejla cirkelledaren elliot.mason@engelska.uu.se för att anmäla dig.

Dagen efter rullar CMS Uppsalas Kapitaletcirkel igång igen. Första träffen blir ett uppsamlingstillfälle där vårens läsning summeras, sedan fortsätter studiecirkeln varannan tisdag med start den 5 augusti klockan 19. Cirkeln arrangeras i samarbete med ABF Uppsala och träffarna hålls på ABF på S:t Persgatan 22B.

Den 7 september börjar en studiecirkel kring Eric Hobsbawms How to Change the World: Tales of Marx and Marxism (Little Brown UK, 2011). Cirkeln kommer att träffas 14 torsdagar under hösten på Kafé Marx i Stockholm klockan 18–20. Mejla cms@cmsmarx.org för anmälan och skriv ”Studiecirkel Marx” i rubrikraden. 

Fira Clarté med CMS

Senaste numret av Clarté handlar om dekolonisering. Varför är dekolonialitet som teori och avkolonisering som praktik relevanta även i ett svenskt sammanhang? Och hur ser relationen mellan dekolonisering och en socialistisk politik ut? 

Dessa och andra frågor kommer att diskuteras i ett samtal med författaren och aktivisten Gabriel Kuhn, genusvetaren Sofie Tornhill, aktivisten Lina Muktar Mohageb och Clartés redaktionsmedlem Daniel Strand. Samtalet leds av Clartés Erik Lindman Mata och arrangeras som ett samarbete mellan Clarté och CMS, tisdagen den 29 augusti på Hägerstens Medborgarhus i Stockholm. Här finns mer information.

Befinner du dig istället i Göteborg har Clarté release för numret med panelsamtal på Syndikalistiskt Forums bokcafé i Viktoriahuset lördag den 26 augusti klockan 16.

Marxistisk rättskritik med Pasjukanis 

Måndagen den 2 oktober klockan 13.15–15 hålls höstens första marxistiska forskarseminarium på Zoom. Titeln är Formalism och instrumentalism i den marxistiska rättskritiken: med vad måste pasjukaniansk teori börja?

Carl Wilén (postdoktor vid Avdelningen för mänskliga rättigheter, Historiska institutionen, Lunds universitet) presenterar ett artikelutkast och Karin Zackari (lektor vid Avdelningen för mänskliga rättigheter, Historiska institutionen, Lunds universitet) kommenterar. Därpå följer öppen diskussion.

Artikeln undersöker skillnader och likheter mellan formalistiska och instrumentalistiska antaganden inom marxistisk rättskritik genom att återvända till den sovjetiska rättsvetaren Jevgenij Pasjukanis (1891-1937). Formalistiska antaganden innebär att rätten, rättigheter och lagen ses som oberoende av kapitalismen. Instrumentalistiska antaganden förnekar detta oberoende genom att kritisera rätten som en del av den ideologiska överbyggnaden, som en funktion som underlättar varuutbyte och som ett instrument för den härskande klassen. Till skillnad från tidigare uppgörelser som samtidigt vänder sig mot både instrumentalism och formalism bidrar artikeln med en integrerad kritik som demonstrerar att dessa angreppssätt förenas av centrala affiniteter som är minst lika viktiga som deras olikheter.

Skicka ett mejl till forskning@cmsmarx.org  för att få texten och länk till zoom-rummet.

Arbetarhistoriker, se hit!

Om knappt ett år, den 11–13 juni 2024, arrangeras Europeiska arbetarhistorikernätverkets (ELHN) femte konferens i Uppsala. Värdar är Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek (ARAB) tillsammans med institutionerna för ekonomisk historia och statsvetenskap vid Uppsala universitet.

Konferensen organiseras av oberoende arbetsgrupper, som alla ansvarar för sina egna Call for Papers och sitt eget innehåll, därmed varierar deadline för CfP mellan 15 augusti och 30 september 2023. ELHN är till stor del en arbetskonferens: forskare kan testa idéer och hitta möjliga samarbeten med kollegor från Europa, och resten av världen.

Klicka här för mer information och samtliga Call for Papers. 

Kategorier
Nyhetsbrev

Det superlånga sommarbrevet

Det superlånga sommarbrevet

Sommarens nyhetsbrev innehåller inte mindre än fem studiecirklar, fyra boktips och ett helt gäng med poddar. Det är en del Marx såklart, men också mycket annat. Social reproduktionsteori, ’black studies’ och revolutionär matematik till exempel. Förhoppningsvis finns det något för de flesta.

Mellan den 10 juli och 13 augusti har CMS sekreterare semester, så bli inte orolig om vi verkar frånvarande på internet och mejlsvar dröjer. I slutet av augusti är allt som vanligt igen och då kommer nästa utskick.

Till dess önskar vi en skön sommar!


Gemensam Marxläsning – var du vill

CMS Göteborg bjuder in till två digitala Marxcirklar i sommar. Den första utgår från Kommunistiska manifestet och har två träffar på Teams måndagarna den 17 juli och den 31 juli kl 20. Läsning till den första träffen är de olika förorden samt kapitlet ’Borgare och proletärer’.
Alla är välkomna och inga förkunskaper krävs! 

Studiecirkel nummer två är klassikern Till kritiken av den politiska ekonomin från 1859. Även den på Teams, med start den 14 augusti klockan 20. Därefter fortsätter cirkeln att träffas varannan måndag. Mer information om upplägget finns på Facebook.
Frågor om de båda cirklarna besvaras av CMS Göteborg som nås via goteborg@cmsmarx.org.

Sommarcirkel i Stockholm

Sedan början av 2000-talet har flera namnkunniga libertarianer arbetat för att förverkliga sin dröm om en artificiell ö-värld. Tänk befolkade oljeplattformar ute på internationellt vatten. För många låter det nog som en dyster plats att leva på. Men för de som vill undkomma statligt inflytande kan det mycket väl framstå som en utopi.

Libertarianska fantasier formar redan vår samtid. Därför är de temat för årets upplaga av CMS Stockholms öppna sommarcirkel! Den 26 augusti klockan 11 ses vi på Kafé Marx i Stockholm för att diskutera Quinn Slobodians senaste alster, Crack-up capitalism – Market radicals and the dream of a world without democracy(Metropolitan Books, 2023). 

Läs mer om boken i The Guardian och Los Angeles Review of Books.

Fyra bokomslag

Styrelsens sommarläsning

Revolutionär matematik, svenska anarkister, tyst tvång, Marx och robotarna är några av de ämnen som finns representerade på CMS-styrelsens läslistor för sommaren.

Justin Joques Revolutionary Mathematics: Artificial Intelligence, Statistics and the Logic of Capitalism (Verso, 2022) ger en fascinerande inblick i hur kapitalismen har förvandlat matematik, statistik och sannolikhetslära till något mer än tekniska hjälpmedel för effektiv produktion. Joque visar i stället hur den digitala kapitalismen med sina algoritmer och självlärande maskiner skapat sig en egen metafysik som sipprar ut i hela samhället.

När Marx talade om varufetischism och objektifierade tankeformer syftade han på hur människor kom att låta objekt som varor och pengar styra deras beteende ”bakom deras ryggar”. Senare marxister har på ett liknande sätt pratat om ”realabstraktioner” (Sohn-Rethel) eller nya former av opersonliga ”strukturella imperativ” (Postone) som inte tycks kunna härledas till någon specifik samhällsgrupps dominans. Joques analys går vidare i dessa spår genom att visa hur dagens superdatorer producerar sina egna mystiska objekt i form av statistiska ”sanningar” som vi inte har något annat val än att acceptera.

Ett av problemen att datorerna i dag hanterar större mängder data och räknar snabbare än någon människa någonsin kan göra, vilket gör det mänskligt omöjligt att bekräfta om resultaten är riktiga eller ej. Bara datorer kan bekräfta om datorerna har rätt, vilket innebär att matematiken själv – som många länge uppfattat som ett evigt och oföränderligt språk – har blivit till en experimentell vetenskap. Så långt är det hela av filosofiskt intresse, men de politiska och ekonomiska konsekvenserna blir enorma så snart vi tänker på att algoritmerna sätts i kapitalackumulationens tjänst och fattar beslut som påverkar oss alla – utan att vi har en chans att hänga med i hastigheten eller kunna förstå vad som händer.

Om den kapitalistiska marknaden för Marx var en sorts dator som kalkylerade fram ekonomiska värden i utbytesprocessen så står vi i dag inför en algoritmiserad hyperkapitalism i ordets rätta bemärkelse, där besluten presenteras på våra skärmar medan själva beräkningarna utförs bakom våra ryggar – av maskiner som programmerar om sig själva innan vi hinner vända oss om.
 

Den gyllene flottans sista seglats: svenska anarkister och situationister i 1960- och 1970-talets vänstervåg, (Vita ludens, 2023), av Alexander Eklund, (tidigare medlem i CMS styrelse), är en berättelse om den svenska situationiströrelsen, med fokus på gruppen Gyllene flottan. Förklarande text blandas med illustrationer, serier, textutdrag och översättningar.
 

Marx and the Robots – Networked production, AI and Human Labour (Pluto Press, 2022) av Florian Butollo & Sabine Nuss (red.), är en antologi ursprungligen utgiven på tyska som kom på engelska i fjol. Där bidrar en hel drös med forskare med olika kapitel om automatisering, ”industri 4.0”, ”deskilling” osv. Frigga Haug skriver till exempel om ett jättespännande, mångårigt projekt från förr, där automatisering studerades och ”deskilling”-tesen ifrågasattes (Projektgruppe Automation und Kvalifikation). Det finns en hel del spännande (och något kanske mindre spännande) från den tyska, mer eller mindre marxistiskt influerade, kontexten att hämta här för den som är intresserad av arbete, teknik, ny och gammal automatisering ur ett marxistiskt perspektiv.

Søren Maus Mute Compulsion: A Marxist Theory of the Economic Power of Capital (Verso, 2023) eller Stum tvang som den heter på danska i original presenterades i höstas på CMS-konferensen Marx22. Boken bidrar med en ny teori om ekonomisk makt genom att fokusera på de abstrakta och opersonliga uttrycken för makt som är unika för kapitalismen.

Black Studies and Marxism

När sommaren är slut börjar höstterminens studiecirklar. Först ut är ’Black Studies and Marxism: the Practice of Disorder’ med texter på engelska, men samtal både på svenska och engelska. Gruppen kommer att träffas varannan måndag med start den 4 september, totalt åtta gånger på Porten (Kungsgatan 84) i Stockholm.

Förra året höll CMS en studiecirkel om svart marxism som fokuserade på den historiska utvecklingen av ras och kapital. Höstens cirkel kommer att fokusera på hur vår samtida politiska ekonomi står i vägen för både antirasism och marxism och läsa texter som öppnar möjligheter för revolutionär teori och handling.

Cirkeln är öppen för alla, oavsett förkunskaper och alla texter kommer att skickas ut som PDF-filer innan varje möte. Mer information om läsning och anmälan finns på Facebook.

Berättelser om Marx och hans verk

Den 7 september börjar en studiecirkel kring Eric Hobsbawms How to Change the World: Tales of Marx and Marxism (Little Brown UK, 2011). Boken är en studie i utvecklingen av Karl Marx tankar och deras postuma inflytande. Hobsbawm skriver marxismens historia, ger introduktioner till några av Marx och Engels verk, skriver om Gramsci och fängslar med sin stora lärdom i beskrivningen av växelverkan mellan den historiska kontexten och idéers utveckling och inflytande.

Cirkeln kommer att träffas 14 torsdagar under hösten på Kafé Marx i Stockholm klockan 18–20. Mejla cms@cmsmarx.org för anmälan och skriv ”Studiecirkel Marx” i rubrikraden. Eventuella frågor besvaras av studieledare Eva-Lena Lundberg på 073-569 97 16.

Djur med stora öron

När du tröttnar på Sommar i P1…

…är det tur att det finns så mycket annat spännande att lyssna på. (Fast det här avsnittet var helt okej.)

Att Radio åt alla har massor av grymma podcasts är ingen nyhet, men av någon anledning har vi missat att tipsa om podden Värdet av pengar som snart funnits i ett år. Sju avsnitt finns ute och det senaste, ’Bubbla eller pyspunka?’ gästas av Gustav Ingman, ekonomhistoriker och ledamot i CMS styrelse. 
 

Carolina Uppenberg är liksom Gustav både ekonomhistoriker och styrelseledamot i CMS. Hon gästade podden Apans anatomi nyligen och pratade utifrån frågeställningen ’Vem skapar arbetaren?’. Finns det ett samband mellan omsorgskamper inom välfärd och hushåll, kamp för ökade resurser till skolan och ett försvar av aborträtten? Och döljer sig inte reproduktionskamperna ofta bakom det som slarvigt kallas kulturkamp? Lyssna bland dina vanliga poddar eller på Soundcloud.
 

För den som är nyfiken på Søren Maus Mute Compulsion, men kanske inte helt redo för att ta sig an boken rekommenderas detta avsnitt av Novara FM där författaren samtalar med Richard Hames om den inneboende kraften i kapitalismen som tvingar oss att reproducera kapitalistiska relationer.
 

Även Quinn Slobodian har poddat om sin bok Crack-Up Capitalism. Och på hans hemsida finns alla avsnitten från olika podcasts.  
 

Sist, men inte minst, ska nämnas att det nu går att lyssna på ett par av Clartés texter. Även tidningen Brand som ju har sin egen podd, lär vara på gång med inspelning av texter. Så håll öronen öppna!

Kategorier
Nyhetsbrev

Massor av evenemang och ett lästips

Massor av evenemang och ett lästips

Den här månaden kommer CMS nyhetsbrev lite tidigare än vanligt. Det beror på att det händer så mycket kul de närmsta veckorna och vi vill hinna tipsa om allt i god tid. Vad sägs till exempel om ett forskarseminarium om fackliga frågor, en marxistisk konferens och ett stort, internationellt möte för att planera framtiden? 

Och om bara en vecka, den 24 maj, är det release för ett nytt nummer av tidningen Arbetarhistoria som ges ut av Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek. Temat för numret är Kapitalism & kolonialism och kalaset hålls på restaurang Cirkeln i ABF-huset i Stockholm. Kanske ses vi där. Kanske någon annanstans.  


Arbetarna och den nya tekniken

Den 30 maj arrangerar Marxistiska forskarnätverket ännu ett digitalt forskarseminariumArvand Mirsafian, doktorand i ekonomisk historia vid Uppsala universitet, presenterar då sin forskning med arbetstiteln Arbetarna och den nya tekniken: En studie om facklig kamp, arbetsfred och rationalisering i Sverige 1920–1950. Efteråt ges utrymme för diskussion och frågor. Något textunderlag finns inte denna gång.
 
Varmt välkomna att , tisdag 30 maj klockan 13.00–ca 15.

Det nationale og det internationale

Danska SMS, Selskab for Marxistiske Studier, arrangerar sin åttonde årliga konferens i höst. Temat är The National and the International och förklaras såhär: 

Nationalism still penetrates all aspects of political and cultural life. On a theoretical level, however, the pairing of national and international is currently challenged by alternative spatial notions such as ”localities,” ”extra-territoriality,” ”environment,” ”sphere of influence,” ”alliance,” and ”empire.”

Konferensen äger rum på Syddansk Universitet den 6-7 oktober i år och redan nu går det att registrera sig för att delta. Deadline för abstract är den 1 juni och all övrig information finns i SMS Call for Papers.

Kvinna i vårdkläder och munskydd

Essä-nytt på webben

Sociala medier i all ära, men en egen hemsida är bra mycket mer stabilt. Förutsatt att den funkar förstås. Och det gör CMS sida nu. Den kan, och kommer att, förbättras men innehållet ska vara korrekt och det finns en bloggfunktion. Där postas även de här nyhetsbreven sedan en tid tillbaka och tanken är att det ska bli mer uppdateringar och olika typer av artiklar framöver.

Redan nu finns en nyskriven essä av CMS styrelseledamot Olle Uppenberg publicerad. Rubriken är Kapitalistisk värdeproduktion och den offentliga sektorn. Läs den gärna! Vill du skriva ett svar eller på annat sätt bidra till innehållet på hemsidan går det bra att mejla till cms@cmsmarx.org

Välkommen till framtidsfabriken

Den 15–18 juni bjuder nätverket transform! europe och en rad andra vänsterorganisationer och gräsrötter i Europa in till The Future Factory i Rom. Det är ett tre dagar långt möte som riktar sig till akademiker, aktivister och föreningar som vill diskutera, planera och ta fram ”non-militaristic, non-antagonistic, collaborative futures” där krig och exploatering är både otänkbart och omöjligt.

På dagordningen står workshops, föreläsningar och samtal som ska koppla ihop fredsrörelsen med andra kamper för antirasism, flyktingsolidaritet, klimaträttvisa, feminism och social rättvisa. 

I skrivande stund har registreringen ännu inte öppnat, men den kommer att göra det inom kort. Håll utkik på The Future Factorys hemsida

Kategorier
Artikel

Kapitalistisk värdeproduktion och den offentliga sektorn

Kapitalistisk värdeproduktion och den offentliga sektorn

”Men hur är det med undersköterskor då, producerar de ett värde?” Det är fråga jag tror de flesta som studerat Marx stött på och även tänkt själva. Denna essä är ett försök att svara på denna fråga. Redan i början vill jag avslöja att jag tror att frågan är ett misstag, eller ett slags dialektiskt fall framåt.

Om vi börjar med värde så definierar Marx detta i Kapitalet som den samhälleligt nödvändiga arbetstid som krävs för en varas produktion. Om det ligger sammanlagt 10 arbetstimmar i en hamburgare så är hamburgaren således värd 10 timmars arbetstid. Men hur är det en tjänst inom offentlig sektor som kräver motsvarande arbetstid? Är 10 timmars arbete i offentlig sektor värda 10 timmars arbete på samma sätt som en hamburgare?

Inte riktigt. När Marx skrev Kapitalet så fanns ingen välfärdsstat att tala om, så han behövde inte ta in den alltför nogräknat i analysen. Men ett väsensdrag hos det framväxande kapitalistiska produktionssättet var givetvis inte bara att ekonomiska värden kan knytas till arbetstid, utan också att produktionsmedlen var privatägda och att bytet skedde på en privat marknad. En vara för Marx är alltså inte bara en sak som produceras med en viss samhälleligt nödvändig arbetstid, den säljs också på en marknad. Därför är inte en välfärdstjänst en vara på det sättet, förutsatt att den inte säljs på en privat marknad. Halvvarufierade välfärdstjänster som säljs på pseudomarknader såsom skolmarknaden kan vi lägga åt sidan för denna diskussion.

Denna idiotiska slutsats drogs av flera maoistgrupper på 70-talet

Från detta tror jag det finns ett stort misstag man lätt kan göra. Det finns en slags kvasimarxistisk uppfattning som säger att det enda riktiga arbetet, och de enda riktiga arbetarna, är de som arbetar i privat sektor. Denna idiotiska slutsats drogs av flera maoistgrupper på 70-talet men mig veterligen finns det ingen grupp idag som förkunnar den så vi kan släppa den tills vidare. 

En desto mer populär analys idag, som tar utgångspunkt i det faktum att värde för Marx tycks ha med varor och kapital att göra, är den så kallade värdeformsteorin och liknande marxistiska skolor. Jag tänker här på marxister såsom Isaak Rubin, Michael Heinrich, Chris Arthur med flera. Dessa har gemensamt att de trycker hårt på att värde inte är ett ahistoriskt begrepp som finns i alla samhällen, utan ett begrepp som bara passar in i analysen av privat varuproduktion och marknadsförhållanden (med andra ord kapitalism). Denna text har en något tvetydig relation till denna skola. Förvisso är det nödvändigt att förstå det värdebegrepp som Marx behandlar i Kapitalet som just kapitalspecifikt. Men jag tror att det är ett misstag att trycka så hårt på det att man stänger möjligheterna att teoretisera liknande värdebegrepp för helt andra samhällsformer. 

Den offentliga sektorn är tagen som gisslan

I vilket fall så förklarar analysen av den privata värdeproduktionen några viktiga saker om hur pengar skapas, och hur den offentliga sektorn finansieras. Pengar är för Marx värdets form, värdets allmänna uttrycksmedel. Även om pengar förstås kan skapas genom att en riksbank säger: ”ett tu tre, nu finns det 10 miljarder till!”, så måste pengarna som florerar ha något att göra med de värden som skapas i den privata varuproduktionen. Och det är de pengarna, de egentliga pengarna om man så vill, vi pratar om här. Det kan jämföras med de högerskojare som brukar göra poängen att det är den privata sektorn som föder övriga samhället, inklusive den offentliga sektorn. Dessa högerskojare har förstått är att det under kapitalet är precis så det ligger till, pengarna har skapats i värdeproduktionen i den privata sektorn. Men de har inte förstått att det kan vara på något annat sätt. 

Detta leder till att man kan tro att det är den kapitalistiska varuproduktionen som sätter ramarna för vad ett samhälle kan uträtta. De pengar som skapas där, är de pengar som vi i senare stadium kan köpa sjukhus för. Om hamburgarna av någon anledning säljer dåligt, så realiseras inte de värden som skapats, och personal kommer att sparkas, värdeproduktionen kommer att minska. Det gör att den offentliga sektorn är tagen som gisslan av den kapitalistiska varuproduktionen, eftersom den offentliga sektorn finansieras av pengar som ursprungligen skapats där. Den offentliga sektorn får nöja sig med smulor från marknaden. Och även om skatten kan höjas, och även om vi kan avslöja vilka enorma mängder pengar som finns i de kapitalistiska företagens förråd, så är problematiken mycket djupare än att vi skulle behöva de pengarna. Problemet är att kapitalet från början har fått bestämma att det är privatproducerade värden som är pengar och att det är smulor från dessa pengar som kan finansiera välfärden. Vi har lurats att tro att kapitalet är naturligt, och vi förstärker den uppfattningen varje gång vi kräver mer pengar. Slagordet vi vill ha hela jävla bageriet! är alltså därför lite missvisande. Det är egentligen inte pengarna som kapitalisterna har som vi vill ha, för ibland har de ju rätt, de har inga utan står utblottade. Det vi vill ha är ett helt annat värdesystem. 

Låt oss återvända till undersköterskan och hennes arbete (som vi här tänker oss arbetar i traditionellt offentlig verksamhet). Producerar hen ett värde? Nej, inte i det värdesystem som är det kapitalistiska produktionssättet. Men det vore ett kapitalbekräftande misstag att därför tänka att undersköterskan enligt Marx på något sätt bidrar mindre till samhället, eller att hen oberoende av samhälle inte producerar värde.  För att en undersköterska i kapitalets värdesystem inte producerar värde, det är en del av vad vi vill ändra på när vi vill avskaffa kapitalismen. Vi hade kunnat ha ett samhälle där en undersköterskas arbetstimmar värderas på samma sätt som en bilarbetares arbetstimmar. Vi hade kunnat bestämma oss för att samhället inte låter kapitalet (det vill säga den upplevda mängden resurser, det vill säga mängden pengar) ange ramarna för hur många undersköterskor som behöver anställas, utan snarare hur många människor som finns tillgängliga att arbeta på sjukhuset efter förmåga. Men det betyder inte att ordet värde eller ens samhälleligt nödvändig arbetstid måste skickas ut som barnet med badvattnet. Vi skulle kunna tänka oss att en undersköterska med sitt arbete producerar ett värde ekvivalent med det värde en bilarbetare producerar. Men det skulle kräva ett helt annat värdesystem, där värde inte är något som realiseras på en privat marknad.

Vi skulle kunna generera värde på helt annat sätt

Låt mig avsluta detta blogginlägg med en kort avstickare och en politisk slutsats. Avstickaren handlar om huruvida detta kan ses som en kritik mot exempelvis Silvia Federici och Tithi Bhattacharya, som båda teoretiserat det reproduktiva arbetet och menar att det är ett produktivt arbete. Jag tror inte att denna text står i motsättning till deras teorier. Snarare är texten ett försök till förklaring på hur kapitalet falskeligen kan nedvärdera det reproduktiva arbetet, hur denna nedvärdering formbestäms i just kapitalets värdesystem.

Slutsatsen från texten, som skrivs i början av vad som ser ut att utveckla sig till en omfattande nedskärningsvåg i offentlig sektor, är politiskt revolutionär. Eftersom offentlig sektor är hållen som gisslan av kapitalets värdesystem, som inte är naturligt givet, så finns det ingen anledning för någon att acceptera påståenden i stil med att det inte finns tillräckligt med pengar för att upprätthålla tidigare servicenivå. Vi skulle kunna generera värde på helt annat sätt, med ett helt annat värdesystem. Mängden pengar utgör inte ramarna för vad ett samhälle kan uträtta, endast vad ett kapitalistiskt samhälle kan. Alla påståenden om att nedskärningar måste göras på grund av ekonomin, bekräftar kapitalets ontologiska verklighetsbeskrivning. Att förneka kapitalets verklighet är idag en fråga om överlevnad för miljontals människor, världen över. 

Olle Uppenberg, doktorand i didaktik och ledamot i CMS styrelse

Kategorier
Nyhetsbrev

Forskning, föredrag och boktips

Forskning, föredrag och boktips

Lagom till att vintern till slut rasat ut har det Marxistisk forskarnätverket kommit igång igen efter en längre konferens– och coronarelaterad paus. Nu i veckan hålls ett digitalt arrangemang som vi ser mycket fram emot.

Sedan firar vi kanske inte så mycket valborg, men givetvis första maj. Och dagen därpå händer också något roligt och intressant. I alla fall i Stockholm. Intressant blir det självklart även i månadens boktips som lyfter fram två aktuella titlar.

Trevlig läsning och glad första maj! Vi ses på gatorna.


Forskarnätverket lever och levererar

Efter en längre tids tystnad är nu Marxistiska forskarnätverket på gång igen och redan på fredag den 28 april arrangeras ett digitalt seminarium med den långa rubriken (Post)strukturalismens monetära ursprung: en kritik av vänsterpopulismens bärande idéer.

Seminariet behandlar former av marxistisk kritik av de strukturalistiska och poststrukturalistiska idéströmningar som har präglat humaniora och samhällsvetenskap sedan 1980-talets slut, och under senare år även radikal politik i och med uppsvinget för vänsterpopulismen. Med utgångspunkt i ett artikelmanuskript som försöker knyta samman ekonomikritik, kritik av politisk teori och kritik av vänsterpopulism utforskar seminariet dessa frågor. Hur har kapitalet och värdeformen påverkat den teoribildning som inleddes inom den strukturella lingvistiken och som löper från Ferdinand de Saussure till Ernesto Laclau och Chantal Mouffe?

Tor Hammer och Magnus Granberg, doktorand resp. universitetslektor i sociologi vid Mittuniversitetet, kommer att bland annat att presentera en artikel de skrivit och sedan följer allmän diskussion. 

Seminariet som är ett samarrangemang mellan Marxistiska forskarnätverket och Mittuniversitetet hålls på Zoom fredagen den 28 april kl. 13:15–15:00.

Hör Helena om högerkvinnorna

Den andra maj föreläser Helena Tolvhed på temat ”Högerns kvinnor och jämställdheten på 1970- och 1980-talen” och den som befinner sig i Stockholm då är välkommen att komma och lyssna på ABF-huset klockan 18.

Helena Tolvhed är docent i historia och universitetslektor vid Historiska institutionen på Stockholms universitet. Hon kommer bland annat att prata om hur jämställdhet blev en angelägenhet för den politiska högern och näringslivet i Sverige och vilka konsekvenser det har inneburit. I föredraget presenteras också Moderata kvinnoförbundet och Kvinnor-kan-mässorna som exempel på hur feministiska idéer har integrerats med nya marknadsliberala strömningar.

Marxologi och andra religioner

Två färska boktips blir det också i månadens utskick. 

Först A Companion to Marx’s Grundrisse av David Harvey, utgiven på Verso förlag för ett par månader sedan, som enligt Nancy Fraser är ”as illuminating for experienced readers as it is helpful for those who are encountering Marx’s great text for the first time”.

Harvey tydliggör den snåriga texten och pekar på de motsägelser i den borgerliga produktionen som Marx ville få fram. Samtidigt illustrerar A Companion to Marx’s Grundrisse också relevansen av Grundrisse i dagens läge med den samtida kapitalismens oroliga tillstånd.

Boktips nummer två är religionshistorikern Stefan Arvidssons Röd tro: socialistisk kultur och livsåskådning under tvåhundra år som gavs ut på Arkiv förlag tidigare i år. Boken är en kartläggning av hur både socialister själva och rörelsens belackare och fiender liksom akademiska forskare har förstått relationen mellan de politiska övertygelserna och olika existentiella åskådningar. Måste socialismen gå hand i hand med humanistiska och ateistiska övertygelser eller ska den byggas på solid vetenskaplig grund? Arvidsson låter olika röster komma till tals och ställer slutligen frågan om vem som har rätt.

Röd tro: socialistisk kultur och livsåskådning under tvåhundra år finns att köpa i tryckt format från de stora nätbokhandlarna, men finns också tillgänglig som pdf via förlagets hemsida.