Historia, konspirationer, spektakel och Palestina
Sällan har väl oktober varit så mörk. Bomberna faller, både över människorna i Gaza och på andra platser i världen. Samtidigt blir det politiska läget i Sverige allt mer skrämmande.
Vi läser, bildar oss, demonstrerar, organiserar oss och höjer våra röster. För vad annat finns att göra? Den här månadens nyhetsbrev innehåller flera viktiga böcker, förslag på föreläsningar att lyssna till och ett filmtips. Hoppas ni ska tycka om det.
Tre böcker för att förstå Palestina
Det finns otroligt mycket bra att läsa om Palestina. Både rent politiskt, som bakgrund till det som nu pågår i Gaza och för att förstå den palestinska erfarenheten mer allmänt. Här är tre titlar i olika genrer som lägger en bra grund för den som vill bilda sig och förstå landets historia.
Fred utan land av Edward Said. En samling essäer av en av de största litteratur- och kulturteoretikerna under 1900-talets andra hälft. Från en djupt personlig, men också analytisk, ståndpunkt diskuterar Said hur Palestina-frågan kommit att fungera som del av en global maktkamp, och spela sin roll både som symbol men också som konkret verklighet och påminnelse om att imperialismens epok ännu inte är över. Men inte minst beskriver han, för att citera titeln på en av essäerna, hur “Sionismen framstår från sina offers perspektiv”. (Ordfront, 1997, även på engelska.)
Solens port av Elias Khoury. Förmodligen så nära att skriva den “stora arabiska romanen” som någon kommit; om Svenska akademien var lite mindre navelskådeande skulle Khoury vara nobelpriskandidat varje år. I Solens port beskrivs det palestinska ödet, från 1948 till vår tid, genom ögonen på en sjukskötare som sitter och vårdar en döende motståndsman på ett nedgånget sjukhus i Libanon. Det är en roman i det episka formatet, som beskriver motståndet, nederlagen, massakrerna och kärleken i ett enda löpande, episkt narrativ. Oundgänglig läsning för alla. (Leopard förlag, 2005, även på engelska och arabiska.)
Roten till det onda av Ingmar Karlsson. En saklig genomgång av hur det moderna Mellanöstern kom att uppstå ur en serie överenskommelser mellan dåtidens stora imperiemakter — Frankrike och Storbritannien — och hur det sionistiska projektet och staten Israel, som dess följd, till sitt väsen är sammantvinnat med denna historia. (Historiska media, 2016.)
Kapitalism eller konspiration?
Naomi Kleins nya bok Doppelganger : A Trip Into the Mirror World (Allen Lane, 2023) utgår från författaren själv och den andra Naomi som hon ofta förväxlas med, konspirationsteoretikern Naomi Wolf. Genom denna personliga ingång resonerar Klein kring några av de stora och svårbegripliga skeenden som oroar många i vår tid och hur de ofta förstås genom ”the wrong c”. Utsattheten för ny teknologi och ifrågasättande av globala eliter och dolda intressen bortom folket, får människor att söka sina svar utifrån föreställningen att det handlar om en ”conspiracy” snarare än ”capitalism”.
”In articulating and examining some of the darker forces of the world her “double” inhabits, Klein never forgets that the primary purpose of mirrors is actually self-reflection; to understand the other, you first have to know yourself.” skriver Tim Adams i The Guardian.
Höstens föreläsningar på Arbark
Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek arrangerar i vanlig ordning flera intressanta föreläsningar under hösten. De handlar bland annat om LO och arbetarrörelsens kris, nordisk arbetarhistoria och den nya boken Frihetens fönster. Om kamp i Latinamerika och exil i Sverige (Verbal förlag 2023).
Föreläsningarna hålls digitalt och är öppna för allmänheten att delta i. Läs mer på Arbarks hemsida.
Grattis Jonas!
Fler goda nyheter från Arbark är att 2023 års Rudolf Meidner-pris har tilldelats ekonomhistorikern Jonas Söderqvist för hans hans bok Social rörlighet i en socialt rörig tid: eleverna och deras utbildning vid Brunnsvik, Väddö och Hola folkhögskolor 1906–1921. Jonas Söderqvist var under många år aktiv i CMS styrelse och är nu verksam vid just Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek.
I motiveringen står att ”Jonas Söderqvist har skrivit en viktig, vetenskapligt nyskapande och ytterst läsvärd avhandling om elever vid tre svenska folkhögskolor (Brunnsvik, Väddö och Hola) under 1900-talets början. […] Söderqvist illustrerar på ett mästerligt sätt de sociala processerna genom skildringar av elevernas livsöden. På det sättet visar han att det inte enbart är individens egenskaper eller tillgångar som möjliggör social rörlighet utan samspelet mellan personliga och institutionella faktorer.”
La Société du Spectacle
Den franske situationisten Guy Debords klassisker La Société du Spectacle eller Skådespelssamhället på svenska, filmatiserades redan 1973 av författaren själv, men nu går en ny film med titeln The Society of the Spectacle upp på biograferna. Det är Roxy Farhat och Göran Hugo Olsson som har regisserat och medverkar gör bland andra Valerie Kyeyune Backström, Jyoti Mistry och Andreas Malm.
I filmen diskuteras utvalda teser ur boken som däremellan illustreras med mer eller mindre knäppa klipp från internet. Att vi lever mitt i Debords profetiska dystopi råder det inget tvivel om, användandet av sociala medier är bara ett (övertydligt) exempel. Den stora frågan är vad som går att göra åt det. Andreas Malm svarar i filmen på vad man som individ kan göra för att förändra samhället, med att parafrasera författaren och klimataktivisten Bill McKibben; vi behöver sluta vara individer, för att istället organisera oss i kollektiva rörelser som har kapacitet att göra skillnad.