Conference program

Preliminary conference schedule. Details may change. A program in Word format for printing can be found here.

All conference events take place at the ABF building, Sveavägen 41, Stockholm.

For practical details about travel to the conference venue and accommodation in Stockholm, click here.

fredag 28 okt 2022

17:00 – 20:00 Marx22 Pub Event

We kick off the conference with an informal mixer at the venue restaurant/pub Cirkeln (ABF-huset, Sveavägen 41), 17.00–20.00. Come meet other conference participants and say hi to the organizers!

  • Poet, playwright and critic Athena Farrokhzad will read from her book of poetry Åsnans år.
  • Panel discussion about social criticism in visual art, with graphic novelist Tommy Sundvall, illustrator and art teacher Iso Lindh, and satirist and visual artist Karin Z Sunvisson, founder of Tecknarupproret (The Artists’ Rebellion) against the Swedish NATO accession.

No entrance fee. Drinks and lighter foods available for purchase.

For more information, see the Facebook event for the pub.

lördag 29 okt 2022

10:00 – 10:30 Welcome Adress

Welcome address

The organizersZäta

lör 10:00 – 10:30

10:30 – 12:00 Keynote 1

Is Globalization Really Over? Mutations of Capitalism in an Age of Pandemic and War.

Sandro MezzadraZäta

Sandro Mezzadra är en av Italiens ledande politiska tänkare. Han undervisar i politisk teori vid Università di Bologna och är ansluten till Institute for Culture and Society vid Western Sydney University.

Hans forskning rör sig i skärningspunkterna mellan marxistisk, feministisk och postkolonial teori, med särskilt fokus på gränsregimer, extraktion, logistik, migration och spänningar mellan kapitalismens globala och lokala dimensioner. Han har varit särskilt aktiv i debatterna om ”post-workerism” och är en av grundarnna till mediakollektivet Euronomade. Mezzadra har i flera årtionden varit aktiv i olika sociala rörelser, på senare år exempelvis sjöräddningsprojektet Mare Jonio och dess politiska plattform Operation Mediterranean.


Sandro Mezzadra is one of Italy’s leading political thinkers. He teaches political theory at the University of Bologna and is an adjunct fellow at the Institute for Culture and Society at Western Sydney University.

His research concerns the intersections of Marxist, feminist and
postcolonial theory, focusing on border regimes, extraction, logistics, migration, as well as tensions between the global and local dimensions of capitalism. He has been particularly active in the ”post-workerist” debates, being one of the founders of the media collective Euronomade. Mezzadra has a decades-long history of involvement with social movements, in recent years for example the sea rescue initiative Mare Jonio as well as its political platform, Operation Mediterranenan.

Sandro Mezzadra’s books include Diritto di fuga. Migrazioni, cittadinanza, globalizzazione (2006), La condizione postcoloniale. Storia e politica nel presente globale (2008), Nei cantieri marxiani. Il soggetto e la sua produzione (2014; English edition In the Marxian Workshops, 2018) and Un mondo da guadagnare. Per una teoria politica del presente (2020). With Brett Neilson he is the author of Border as Method, or, the Multiplication of Labor (Duke University Press, 2013) and The Politics of Operations. Excavating Contemporary Capitalism (Duke University Press, 2019).

Brand is an anarchist journal founded by the socialist youth movement in Sweden in 1898. For more information, go to Tidningenbrand.se.

lör 10:30 – 12:00
338 max

12:00 – 14:00 Session 1

Parallel sessions. Click a title for more information. Star an event to bring it to the top of the list.

Efter den ursprungliga ackumulationen – erkännandet som upprättelse.

Magnus Hörnqvist, Sara Edenheim & Evelina Johansson Wilén. Samtalsledare: Shabane Barot. Arr: Fronesis.Kata

Panelsamtal utifrån tidskriften Fronesis temanummer om erkännande.

Begäret efter erkännande skiljer inte människor åt utan förenar dem. Att bli erkänd av andra är både en nödvändighet och en förbannelse. Dessutom dikterar erkännande politikens villkor på sätt som intensivt diskuterats under de senaste tre decennierna: håller konflikter om erkännande på att ersätta konflikter om resurser, är erkännandet förtryckande snarare än frigörande, och vad menar vi egentligen med erkännande? I detta panelsamtal återvänder till begreppets ursprung i 1800-talets Tyskland, gör ett nerslag i dess renässans på 1990-talet för att sedan ta sig an dagens diskussion om erkännandets ambivalens. Vi gör även nerslag hos några av de mest tongivande teoretikerna i denna diskussion, som J. G. Fichte, Alexandre Kojève, Judith Butler, Axel Honneth, Rahel Jaeggi, Nancy Fraser och Michèle Lamont.

Magnus Hörnqvist är professor i kriminologi vid Stockholms Universitet

Sara Edenheim är docent i historia och universitetslektor vid Umeå centrum för genusstudier, Umeå universitet.

Evelina Johansson Wilén är genusvetare och biträdande lektor med inriktning mot social förändring och digitalisering vid Högskolan i Halmstad

Moderator: Shabane Barot, medlem i Fronesis redaktionskommitté.


Politik. Teori. Kritik. Samhället är komplicerat. Knappast någon konflikt eller motsättning är omedelbart genomskådlig. Därför måste samhällsteori få ta tid och plats. Tidskriften Fronesis tar sig an samtidens sociala och politiska frågor ur ett vänsterperspektiv. I varje nummer finner du översatta moderna klassiker samt nyskrivna texter av några av Sveriges och världens främsta samhällsteoretiker. För mer info, se https://fronesis.nu

lör 12:00 – 14:00
140 max

Om kapitalismens politisk-rättsliga former och innehåll

David Jivegård, Hugo Lundberg, Hedvig Lärka, Carl Wilén. Moderator: Vanja Carlsson. Arr: Fronesis.Palme

I kölvattnet av finanskrisen 2007–2008 har den sovjetiska rättsvetaren Jevgenij Pasjukanis (1891–1937) tänkande upplevt en renässans. Genom att vända sig mot såväl idealistiska som klassinstrumentalistiska teorier om rätten i kapitalismen och i stället föreslå att varans och rättens former är tätt förbundna med varandra åstadkom Pasjukanis det första och alltjämt mest inflytelserika metodologiska brottet inom marxistisk rättskritik. Precis som Karl Marx visade hur borgerliga ekonomer hade misslyckats med att fråga varför arbete i kapitalismen uttrycks genom värdets form misslyckades såväl marxistisk som borgerlig rättskritik med att ställa frågan om varför arbete och klassdominans i kapitalismen uttrycks genom och förmedlas av rättsformens jämlikhet och frihet, hävdade Pasjukanis. Detta panelsamtal tar sin utgångspunkt i de samtida Pasjukanisdebatterna och i tidskriften Fronesis översättning av Pasjukanis för att undersöka flera olika teman, från rättsformens betydelse för kapitalismens logik och historia i förhållande till slaveri och revolution till frågor om nutida kolonial ackumulation, sanktioner genom internationell rätt och förhållandet mellan rättssubjektet och den ursprungliga ackumulationen i frågan om naturen kan tillerkännas rättigheter.

Deltagare

David Jivegård, doktorand i rättsvetenskap.

Hugo Lundberg, doktorand i internationell rätt.

Hedvig Lärka, doktorand i internationell rätt.

Carl Wilén, fil.dr i sociologi, medlem av tidskriften Fronesis redaktionskommitté.

Moderator: Vanja Carlsson, fil.dr i offentlig förvaltning, medlem av tidskriften Fronesis redaktionskommitté.

Politik. Teori. Kritik. Samhället är komplicerat. Knappast någon konflikt eller motsättning är omedelbart genomskådlig. Därför måste samhällsteori få ta tid och plats. Tidskriften Fronesis tar sig an samtidens sociala och politiska frågor ur ett vänsterperspektiv. I varje nummer finner du översatta moderna klassiker samt nyskrivna texter av några av Sveriges och världens främsta samhällsteoretiker. För mer info, se https://fronesis.nu

lör 12:00 – 14:00
80 max

Hur tar vi hyreskampen vidare?

Aktivister från Alla ska bo kvar, Allt åt alla och Ort till ort. Moderatorer: Maria Wallstam & Ilhan KelleciogluSandler

För ett år sedan orsakade protester mot förslaget om marknadshyror i nyproduktion en regeringskris som ledde till att regeringen fick avgå. Det är bra att förslaget skrotades, men i de generaliseringar och förenklingar som följde i pressen ställdes marknadshyra mot bruksvärdeshyra och en ordentlig rannsakning av det hyressättningssystem vi har idag uteblev. Vad debatten om marknadshyra överskuggade var att både hyressättningssystemet och dess omvärld redan har förändrats på väsentliga – kanske avgörande – sätt. Besittningsrätten finns kvar i lagen men har i praktiken blivit betydelselös om du inte klarar av en 50- eller 60-procentig hyreshöjning. Renovräkningar är inte undantag utan resultat av hyresvärdar som följer de minimala lagkraven till punkt och pricka i det numera urholkade hyressättningssystemet.

Även om dessa problem inte är helt nya har de förvärrats genom en stegvis urvattning av hyreslagen över de senaste 20 åren. Men till skillnad från debatten om marknadshyror har de tidigare större förändringarna av hyressättningssystemet, som presumtionshyror (2006) och Allbolagen (2011) formulerats som juridisk-tekniska och ekonomiska problem – inte politiska problem. Det var inga massprotester eller regeringskris 2006 eller 2010, och istället för att stå på barrikaderna satt Hyresgästföreningen i slutna rum med SABO och Fastighetsägarna och förhandlade. Likt Socialdemokratin har Hyresgästföreningen gradvis gått med på större och större kompromisser under parollen: ”det viktigaste är att det är parterna och inte politiken som tar ansvar” (https://www.dagensarena.se/innehall/historiskt-avtal-hyresratten-ett-nytt-saltsjobadsavtal/) Grundinställningen är att marknaden har segrat, förändring är oundviklig, och att det är bättre att vara delaktiga i demonteringen av systemet än att förlora den makt och det inflytande man har genom förhandlingssystemet.

Avsaknaden av motstånd är påtaglig och med varje kompromiss försvagas hyresgästernas ekonomiska, sociala, lagliga och politiska ställning. Effekterna är inte bara materiella för hyresgäster utan de reducerar även hyresgäströrelsens visioner till de smulor som förhandlingarna leder till. Både inom och utanför Hyresgästföreningen kokar missnöjet. Avstängningar av aktivister från Hyresgästföreningen har blivit allt vanligare och förhandlingsöverenskommelser blir allt mer frånvända hyresgästers verklighet. I kölvattnet av missnöjet växer nya hyresgäströrelser fram. Det är också dessa som leder kampen mot renovräkningar och utförsäljningar i Sveriges städer och förorter.

Den svenska hyressättningsmodellen som utvecklades på 60- och 70-talet har alltid inneburit en kompromiss med marknaden och hyresvärdar. I denna panel vill vi diskutera, vad det innebär att kompromissa när bostadsmarknaden har avreglerats, privatiserats och öppnats upp för riskkapitalister samtidigt som Hyresgästföreningen har försvagats både i medlemsantal och i politisk styrka. Hur håller den svenska modellen upp i en radikalt förändrad omvärld med växande bostadsojämlikhet, förändrade maktförhållanden och sist men inte minst en urholkad bostadspolitik? Med detta i bakhuvudet, vill vi konkret diskutera hur vi tar hyreskampen vidare och bygger en starkare och mer radikal hyresgäströrelse både inom och utanför Hyresgästföreningen.

Ilhan Kellecioglu, aktiv i Ort till Ort och författare till Rapport inifrån ’Hemblahelvetet’

Hannes Rolf, historiker vid Institutet för bostads- och urbanforskning.

Åse Richard, doktorand i kulturgeografi vid Institutet för bostads- och urbanforskning.

Mahasti Hashemieh, del av samordningsgruppen för Nej till Marknadshyra och ordförande för Alla ska kunna bo kvar   

lör 12:00 – 14:00

The privatization of the commons

Erik Hallberg & Lars NyströmPer Albin

The privatization of the commons has been widely discussed internationally. For Marx, the process was ”the primitive accumulation of capital” that drove the people to the factories. For Hardin, the commons were the epitome of how a joint management of resources results in predation and collapse, the ”tragedy of the commons”. In Swedish research on enclosure, however, the commons have hardly been examined at all.

This paper discusses the political and economic struggle over the commons from a study of more than 4,000 cadastral maps from the 18th and 19th centuries. The study shows how property formation on the commons throughout the early modern and modern era functioned as an engine in the economic modernization of Sweden, during the growth of mining in eastern and central Sweden in the 17th and 18th centuries; during the expansion of agriculture in the agrarian west after 1750; and during the growth of the lumber industry in northern Sweden in the second half of the 19th century.

On a theoretical level, the article discusses property rights and their social and economic significance. The development analysed in this study differs from Marx’s classical trajectory in important respects. Still, we argue that the enclosures of the commons in Sweden could be understood as a primitive accumulation of capital. Admittedly, enclosure in Sweden hardly pushed people away, but was rather a pull factor as a greater workforce was needed to exploit the resources of former commons. As dormant economic resources were freed up, opportunities in mining, forestry and agriculture grew. Just as in the English case described by Marx, rampant social polarization ensued.

lör 12:00 – 12:30
40 max
What is primitive accumulation?

The legal and social production of difference

Olivia MauryPer Albin

In the chapters on primitive accumulation, Marx investigates how capital as a social relation becomes possible. Primitive accumulation can be considered as an ongoing process, as it has to “maintain itself and reproduce itself” (Marx 1865, 129 in Fuchs 2018). It is however important to consider that capital does not presuppose only free labor as a commodity, but labor that is subject to capital. The role in capitalist accumulation played by unfree, dependent and unwaged labour has nevertheless been undermined in Marxian and Marxist analysis. Moreover, recent debates on the persistent logics of expropriation and exploitation have suggested racializing and gendered processes to be inherent in capitalist societies. (Moulier Boutang 2005, Fraser 2016; Mezzadra 2011). Difference can thus be thought of as something neither external nor subsumed to capital, but as existing in intimate relationship to capital (Chakrabarty 2008).

In this paper I draw on research with workers in legally insecure migration statuses in Helsinki and demonstrate how the legal and social production of difference can offer perspectives for grasping the ongoing forms of primitive accumulation. Thus, social difference is constantly reproduced, which shapes the workers’ labour power. I furthermore connect this production of difference to the workers’ efforts of shaping their lives. I point to how due to insecure migration statuses workers develop their socially productive power in order to collectively not become replaceable, thus enchasing cooperation as a method that “costs nothing” Marx (1976: 451-453) and thereby simultaneously intensifying the exploitation of labour. In conclusion, the paper examines the transient laboring figures that the border regime both produces and captures, and which can be inscribed within the temporal and fragmented regimes of capital accumulation. Likewise, it is here the struggles among subjects in insecure legal statuses to challenge their positioning within the current social, economic and legal order arise as well as their battels for retaining the grip over their futures.

lör 12:30 – 13:00
40 max
What is primitive accumulation?

Primitive accumulation in ”post-socialist” capitalism

Gavin RaePer Albin

The transformation from socialism to capitalism was an historically unique event. In order to understand the nature of ‘post’-socialist capitalism one should return to the theory of primitive accumulation, which Marx had originally deployed to analyse the origins of capitalism. Marx understood this as a social process of divorcing the producer from the means of production, allowing for the free development of capitalist relations of production.

During the original creation of capitalism from feudalism, labourers were separated from their means of production and subsistence, primarily via the expropriation of the agricultural producer from the soil and the destruction of petty-commodity production. This created the necessary social relation for capitalist development. On the one hand, stood the owners of money, the means of production and subsistence, who increase the sum of values they possess by buying other people’s labour power. On the other side, there stood a class of free labourers who survive through selling their labour power in conditions of market exchange. According to Marx primitive accumulation, ‘ is nothing else than the historical process of divorcing the producer from the means of production. It appears as primitive, because it forms the prehistoric stage of capital and of the mode of production corresponding with it.’

The question arises as to whether ‘primitive accumulation’ can be applied to understand the creation of capitalism in the ‘post-socialist’ countries: i.e. the countries of Central and Eastern Europe. In contrast to the feudal societies, the ‘socialist’ countries had largely industrialised and urbanised. Some have argued (e.g Michael Burawoy) that a process of primitive accumulation did not occur during the ‘post-socialist’ transformation, but rather a process of deaccumulation of capital, deindustrialisation and sometimes de-urbanisation took place. However, this ‘physicalist’ approach, fails to understand ‘primitive accumulation’ as a social process which also occurred in the unique historical conditions of the transformation from ‘socialism’ to capitalism.

The ’decommodification’ of labour in ‘socialism’ was upheld by the state’s monopoly control over production and trade and by such things as the policy of full-employment and provision of universal public services and goods. The ‘post-socialist’ transformation removed many of these barriers, thus creating the social relation necessary for the development of a capitalist economy. As within the social welfare states in western Europe, this is an ongoing process as capital attempts to remove protections and make workers reliant on selling their labour power to survive. Even to this day, many economic, social and cultural structures, inherited from the previous ‘socialist’ systems, survive and stand as barriers (or using Polanyian terminology counter-movements) to the expansion of capitalist economic forces and social relations.

lör 13:00 – 13:30
40 max
What is primitive accumulation?

14:30 – 15:30 Keynote 2

Markets, planning and the politics of human need (streaming event)

Aaron BenanavZäta

This keynote speech will be delivered via online streaming.

A sociologist and economic historian, Aaron Benanav is Assistant Professor at the Department of Sociology at the Autonomous Systems Policy Institute and Affiliate Faculty at the Department of History, Maxwell School of Citizenship & Public Affairs. His first book, Automation and the Future of Work, appeared with Verso in 2020. His writing has appeared in the New Statesman, Nation, Dissent, Guardian, Boston Review and New Left Review, as well as in the Journal of Global History and Social Science History. For more information, see Aaronbenanav.com.

lör 14:30 – 15:30

16:00 – 17:30 Session 2

Parallel sessions. Click a title for more information. Star an event to bring it to the top of the list.

Svensk rasifiering och repression – kolonial politik och/eller klassisk klasspolitik?

Paneldiskussion med Leandro Mulinari, Lina Mohageb & Håkan Blomqvist. Samtalsledare: John HörnquistKata

Repression och kontroll, liksom rasism och splittring, har alltid varit en del av kapitalismen och klassamhället. Framför allt det senare har ofta definierats som en form av ursprunglig ackumulation som varit en förutsättning för kapitalismens funktionssätt.

Leandro Mulinari, Lina Mohageb och Håkan Blomqvist diskuterar hur repressionen och splittringen av arbetarklassen sett ut, bemötts och förändrats genom historien.

Samtalsledare: John Hörnquist

lör 16:00 – 17:30

Det stumma tvångets historia och teori

Paneldiskussion med Carl Cassegård, Lotte Schack, Carl Wilén, Johan Örestig and Johan Alfonsson. Moderator: Evelina Johansson Wilén. Arr: Röda Rummet.Palme

Unfortunately, Søren Mau has had to cancel his appearance at Marx22. The discussion about the book Mute Compulsion will take place anyway, but will be held in Swedish.

As an intervention into the series on contemporary Marxism in the socialist journal Röda rummet, Søren Mau offers an overview of his upcoming book Mute Compulsion: A Marxist Theory of the Economic Power of Capital (which has been published in Danish and German in 2021 and will be published by Verso in the autumn of 2022). Mau’s presentation is followed up by a dialogue with the panellists and the audience. Already before publication, Mute Compulsion has attracted much attention worldwide. Despite insoluble contradictions, intense volatility and fierce resistance, the crisis-ridden capitalism of the twenty-first century lingers on. To understand capital’s paradoxical expansion and entrenchment amidst crisis and unrest, Mute Compulsion offers a novel theory of the historically unique forms of abstract and impersonal power set in motion by the subjection of social life to the profit imperative. Building on a critical reconstruction of Karl Marx’s unfinished critique of political economy and a wide range of contemporary Marxist theory, Mau sets out to explain how the logic of capital tightens its stranglehold on the life of society by constantly remoulding the material conditions of social reproduction. In the course of doing so, Mau intervenes in classical and contemporary debates about the value form, crisis theory, biopolitics, social reproduction, humanism, logistics, agriculture, metabolism, the body, competition, technology and relative surplus populations. Since Mau’s theorisation of mute compulsion includes an argument about the historically unique and specific features of abstract and impersonal power in capitalism, it also unlocks the door to questions about the history and origin of capitalism, including primitive accumulation.

Participants 

Johan Alfonsson, sociologist, Gothenburg University.

Johan Örestig, sociologist and contributor to Röda rummet.

Carl Cassegård, sociologist and contributor to Röda rummet.

Lotte Schack, sociologist and contributor to Röda rummet.

Carl Wilén, sociologist and member of the editorial committee of Röda rummet.

Moderator: Evelina Johansson Wilén, researcher in gender studies and member of the editorial committee of Röda rummet.

Röda rummet is the quarterly journal of Socialistisk politik. For more information, see http://www.rodarummet.org/web/

lör 16:00 – 17:30

Offentlig-gemensam samverkan

Podcasten RekreationSandler

Det nyliberala projektet gick ut på att omdana instutioner för att skapa människor i konkurrens. Kan vi, som rörelse från vänster, skapa andra typer av instutitioner som skapar andra typer av beteenden? 

Kalle Söderberg och Martín Cornell från podcasten Rekreation från Radio åt alla håller en presentation som går från den primitiva ackumulationen, till ackumulation genom fråntagande och governmentality, och slutar i olika försök att bygga institutioner som främjar deltagande och reell demokrati. Efter presentationen håller de en interaktiv workshop.

lör 16:00 – 17:30

Vad kan 1800-talets torparhushåll säga om ursprunglig ackumulation och social reproduktion?

Carolina UppenbergBranting

Genusarbetsdelningen i jordlösa hushåll påverkade hur kapitalackumulation kunde ske i 1800-talets jordbruk. I denna presentation argumenterar jag för att studera hushållens arbete genom den marxistisk-feministiska teoribildningen social reproduktionsteori, för att på så sätt visa hur det reproduktiva arbetets organisering bidrog till kapitalackumulation och så småningom kapitalistiska arbetsrelationer.

Carolina Uppenberg är forskare i ekonomisk historia vid Stockholms universitet och författare till bland annat ”I husbondens bröd och arbete. Kön, makt och kontrakt i det svenska tjänstefolkssystemet 1730-1860” (Diss. Göteborg 2018) http://hdl.handle.net/2077/55921 och ”Under the landlord’s thumb. Municipalities and local elites in Sweden 1862–1900”, Social History, 2022:3 vol. 47, s. 265-289. DOI: 10.1080/03071022.2022.2077478 .

lör 16:00 – 16:30
Accumulation and social reproduction

Skolan och klassamhället: Resultat från ett avhandlingsarbete

Tommie PeterssonBranting

I Peterssons avhandling utreds sambandet mellan prestationer i grundskolan och social klasstillhörighet samt hur organisatoriska och geografiska skillnader påverkar styrkan i detta samband. Under sessionen kommer aktuell forskning om den sociala bakgrundens påverkan på framförallt grundskolebetyg att presenteras och diskuteras för att ge en introduktion till området.

Tommie Petersson är doktorand i utbildningssociologi vid Uppsala universitet med mångårig erfarenhet som lärarutbildare och en bakgrund som legitimerad gymnasielärare i olika samhällsvetenskapliga och humanistiska ämnen. Han har skrivit boken Filosofididaktik – Filosofiundervisning i teori och praktik (NA Förlag, 2021), men hans primära forskningsintressen är av kvantitativ natur och rör sambanden mellan elevers studieprestationer, deras sociala bakgrund och skolväsendets organisering.
lör 16:30 – 17:00
Accumulation and social reproduction

Rapport inifrån ”Hemblahelvetet”: Röster från Hemblas bostäder i Husby, Stockholm

Ilhan KelleciogluBranting

Rapporten handlar om bostadsaktivism med hjälp av deltagande aktionsforskning (DAF) som startade år 2020 och är pågående. Det centrala fokuset i denna rapport ligger på bostadsbolagets affärsstrategier, hyresgästernas upplevelser och deras motstånd. Att själv vara hyresgäst och bostadsaktivist med utförandet av DAF bidrog till att generera kunskap om min hyresvärd. Det var en genomförbar metod, särskilt i samarbete med en gräsrotshyresgästförening Ort till Ort – Husby. Forskningen har utförts i en del av i förorten Husby, i nordvästra delen av Stockholmsregionen. Kvarteret byggdes under det statliga bostadsprojektet Miljonprogrammet, relaterat till byggandet av en miljon bostäder mellan 1964 och 1974. Resultaten av min forskning har publicerats i en vitt spridd forskningsrapport (Kellecioglu, 2021), som fyller upp ett gap inom studier om transnationella bostadsbolag.

Genom att betrakta hyresgäster som kunskapsproducenter och ”experter” på bostadsmarknaden, snarare än som ämnen som ska studeras är rapporten hyresgästorienterad. Rapporten utgår ifrån uppfattningen att bostaden är ett kapitalistiskt produktionssätt. Med globala fastighetsägares intåg på svensk bostadsmarknaden har bostaden förvandlats till en vara i stället för en rättighet. Idag är två internationella hyresvärdar störst i Sverige. Bolagen är uppbyggda genom pensionsfonder, banker och försäkringsbolag, det vill säga att majoriteten av ägarna är institutionella. Genom en listig företagsamhet, har kapital ackumulerats från samhällsinstitutioner, och cirkulationen genom denna ägarformation har kommit att slå tillbaka mot samhället.

Denna plundringsprocess slår hårt mot arbetarklassen i förorter runt om i Sverige. Förorter bestående av en majoritet med utländsk bakgrund med låg inkomst genomgår därmed en super-exploatering. Intåget av internationella aktörer leder till en nedprioritering av hyresrätter till förmån för bostadsrätter och ökar fastighetsägarnas generella makt. Hyresgäster i Sverige får allt mindre makt att kunna förändra sina boendevillkor till det bättre och kommunikationen med hyresvärdar begränsas.

Denna rapport beskriver hyresgästernas boendevillkor i bostadsområdet Husby. Vattenskador, bristande ventilationssystem och tillväxt av mögel är akuta problem, vidare höjs hyresnivåerna samtidigt som tilläggskostnader framkallas och brist på service förblir vardag. Fastigheterna i Husby, likt andra miljonprogramshus, befinner sig i ett kritisk läge på grund av undermåliga underhållsåtgärder över 25 år. Sålda som en del av kommunala bostadsutförsäljningar under 90-talet ser vi idag en förödande utveckling av svenska förorter och miljonprogramhus – och därmed en minskning av arbetarklassens livskvalitet.

Utvecklingen har skapat stora utmaningar när det gäller att identifiera motståndare och implementera strategier. Med nya krafttag har hyresgäster runtom i Sverige vaknat, i synnerhet i Husby driver hyresgästerna kamp mot Europas största bostadsbolag, detta med kravet om en kommunalisering av förfallna fastigheter. Detta illustrerar en klasskamp mellan hyresgäster och fastighetsägare. Härmed utgår jag från en kapitalistisk förståelse av ”rasism utan ras” (Balibar, 1990), uppförd som ideologisk motor för en kapitalism beroende av prekärt arbete och superexploatering (Pröbsting, 2015, Bhattacharya, 2018).

lör 17:00 – 17:30
Accumulation and social reproduction

Surveillance capitalism and the datafication of Finnish public health infrastructure

Matti KortesojaPer Albin

The presentation is designed to examine surveillance capitalism in the context of social and health care reform entering force in Finland in 2023. The ideology-critical analysis of policy reforms coheres around datafication of public health infrastructure to grasp surveillance capitalism in the Nordic context, thus highlighting facets different from those prominent in works targeting oft-considered Google and Facebook.

Matti Kortesoja is a postdoctoral research fellow working at Tampere University. His latest work considers the banalisation of surveillance in politics and the media. Matti is an editor of the journal Tutkimus & kritiikki of the Finnish Karl Marx Society and a member of the board of Society of Marxist Social Science in Tampere, Finland.
lör 16:00 – 16:30

And now digital accumulation!

Carlos Filipe Da Silva CostaPer Albin

We have been talking about digitalization since 1990, from  Web 1.0, then Web 2.0, and soon Web 3.0. We will assist in completely replicating the primitive accumulation in the Metaverse. In the paper and this presentation, we will examine how and why this replication is starting.

Carlos Filipe Da Silva Costa
Carlos Filipe Da Silva Costa holds a Ph.D. in Physics & a Master in Strategic Protection of the Country’s System. Presently in a professional transition, doing research independently and in parallel volunteering at Accord University, a UNA. Bloco de Esquerda (Left Block Portugal) militant and ecologic activist. He recently presented the "Swiss vs. Portugal SDGs" at the Sustainathon 2022, and wrote: "A war where the machine decides who to kill": https://moderndiplomacy.eu/2022/08/10/a-war-where-the-machine-decides-who-to-kill-laws-wars/ and "Meanwhile, killer Robots are entering battlefields all around the globe…", Rosa-Luxemburg Stiftung (Being published).
lör 16:30 – 17:00

söndag 30 okt 2022

10:00 – 11:30 Keynote 3

Digital Capitalism: From Disciplinary Regime to Surveillance Capitalism. How Digitalization is Changing the Nature of Labor Exploitation.

Marga Ferré & Ekaitz Cancela. Presentation followed by discussion with activists from Gigwatch. Arr: transform! europeZäta

Based on his book, Despertar del sueño tecnológico, Ekaitz Cancela proposes to analyse how the digitization of a financialized economy has been presented as a false solution to the organic crisis of the capitalist system. But there is still a glimmer of hope if we manage to socialize the economic and cultural resources of the 21st century, the data, and the infrastructures they have created.

Based on her several articles on digital capitalism, Marga Ferré, Co-President of transform! europe, disputes the concept of the future. We know that every technological revolution produces changes in the mode of production and, therefore, in labor and the social structure, but what we are experiencing exceeds what we know due to its size and speed.

In this sense, what impact does technology have on the working class, which today is intensely feminine and migrant? To what extent is primitive accumulation associated with a digitalization that not only to contributes to the further insecurity of precarious workers but also to a new wave of precarization of the middle classes? What opportunities emerge from these upheavals for the feminist, anti-racist and indigenous movements in their struggle against exploitation, oppression, and new forms of colonialism?

The presentation will be followed by a discussion between the presenters and activists from Gigwatch.

Marga Ferré

Ekaitz Cancela

sön 10:00 – 11:30
338 max
Digital accumulation

11:30 – 13:30 Session 3

Parallel sessions. Click a title for more information. Star an event to bring it to the top of the list.

”Expropriating the expropriators”: The past, present and future of a gnomic utterance.

Panel with Cecilia Cavalcante-Schuback, David Payne and Erik BryngelssonPalme

Embedded within the somewhat historically laden chapters on ‘so-called primitive accumulation’ that trace the ignoble historical origins of capitalism – emerging from a series of expropriative and privative acts – is the striking passage that announces the imminent revolutionary task in terms of the ‘expropriation of the expropriators’. If the wheels of capital accumulation and private property are not natural and organic processes but were initiated and driven historically by way of the expropriation of the commons into ever fewer hands, if the proletariat were forcibly created as an outcome of the direct displacement of rural workers into the towns, where they had nothing other than their labour-power to sell, then the practical and revolutionary negation of private property, the immiseration of the working class and the logic of capital accumulation would necessitate, according to Marx, its own logic of expropriation. As Marx writes: while once ‘it was a matter of the expropriation of the mass of the people by a few usurpers’, in the overcoming of capitalism there would be ‘the expropriation of a few usurpers by the mass of the people.’ The dialectical logic of the ‘negation of the negation’ that Marx’s claim avowedly follows in this phrase has, with respect to its political and philosophical significance, been much discussed in the history of Marxism.

However, the debate surrounding it converges along no one single philosophico-interpretive or politico-strategic line. What would the qualitative difference be between the violent expropriation that constitutes the genesis and historical development of capitalism and the revolutionary force of an expropriation that would usher in a new emancipated era? Is the dialectical logic of a ‘the negation of negation’, by which the ‘expropriation of the expropriators’ operates, an overtly simplified and too schematic solution to a set of problems surrounding property, appropriation, and expropriation that have become increasingly more complex and ambiguous? Where do we stand with respect to expropriation, both as a problem and a solution to the problem, today? And how might this differ from the logic of appropriation, towards which Marx had a far more complicated and ambiguous relation?

The purpose of this panel will be three-fold: (i) to retrace the complex field of interpretations that, subsequent to the publication of Capital Vol 1, situated Marxists made surrounding the revolutionary process that made capitalism possible and that would make communism a lived actuality; (ii) to explore and critically elucidate the rich field of concepts (appropriation, property, the proper, disappropriation) that are, more generally, germane in Marx’s account of capitalist social relations and their revolutionary overthrow, as well as serving as interesting conceptual markers for thinking through the possibilities and obstacles that arise from the dialectical logic to which the claim of ‘expropriating the expropriators’ seems tied; (iii) to examine what meaning Marx’s claim may have for us today, in a context of a further generalization and deepening of the logics of appropriation and expropriation that reach beyond spatial displacements of peoples and material forms of dispossession, and extend to cultural forms, political ideas and the history of emancipatory struggle itself as sites of dispossession and deprivation.

Cecilia Cavalcante-Schuback, PhD researcher in Aesthetics, at Södertörn.

David Payne, wrote his doctoral dissertation at Essex University (UK) on the idea of emancipation. He is presently a lecturer and researcher in Political Theory at Södertörn, with specific interest in Marxist and Post-Marxist thought.

Erik Bryngelsson, Department of Philosophy, Södertörn University

sön 11:30 – 13:30

The Past, Present and Future of Space Accumulation

Maria Küchen, Markus Gunneflo & Roman Privalov. Moderator: Majsa AllelinZäta

What happens when capital moves into space? In this session, we reflect on today’s space expansion through historical retrospectives, stories about encounters with present day astronauts and cosmonauts and thoughts about contemporary space culture and politics. We investigate the link between astronomy and colonial history, and the relationship between human space endeavours and decolonization on Earth. As more aspects of our daily lives depend on technological advances in space, we need to understand the role that capital accumulation plays in future space expansion. The session starts with individual talks and ends with a joint debate between the participants.

sön 11:30 – 13:30

Kapitalism, frihet och alienation

Johan AlfonssonBranting

I kapitalismen finns en inneboende premiss om frihet. Människan måste vara fri för att kunna sälja sin arbetskraft som lönearbete och för att värde ska skapas. Premissen står dock i motsättning till sig själv. I uppsaten utvecklas hur denna motsättning kan komma till uttryck på dagens otrygga arbetsmarknad och hur kapitalismens inre motsättningar kan skapa både konkreta och abstrakta uttryck för alienation.

Johan Alfonsson är sociolog och forskare verksam vid Högskolan i Halmstad. Han forskar om arbetsmarknaden och alienation. Hans senaste bok är "Det otrygga arbetslivet i Sverige – dess framväxt och konsekvenser" (Studentlitteratur, 2022)
sön 11:30 – 12:00

The Application of Taylorist and other Managerial Techniques on Public Sector Work within the Swedish State during the Second World War

Tony KenttäBranting

I samband med problemen att finansiera mobiliseringen under kriget inleds en rationalisering av arbetet i (den civila delen av) staten av en tillsatt besparingsberedning (SOU 1943:13). Texten handlar om hur denna rationalisering spred managementidéer i statsförvaltningen, hur man med dessa idéer vill förändra arbetet i statsförvaltningen och vilka gränser dessa idéer stötte i form av målen med statsförvaltningen och andra former av statlig verksamhet. Källmaterialet utgörs av publicerade rapporter och opublicerat arkivmaterial från 1940 års Besparingsberedning. Materialet bestå av utredningar om arbetsprocesser och arbetsorganisation i flera olika statliga myndigheter.

I huvudsak var det fråga om en, i stora drag, tayloristisk rationalisering. Man undersökte arbetsprocessen och arbetsorganisation för att skapa kunskap om arbetet. Genom denna kunskap försökte man att specialisera arbetet, att anpassa arbetsuppgifter efter arbetarens kvalifikationer (och överföra okvalificerat arbete till okvalificerad arbetskraft; ”Babbageprincipen”, Braverman 1977) och mekanisera arbetet, där detta var möjligt. Samtidigt saknades ett tydligt mått på produkten då monetära marknadsinkomster ofta saknades eller motsvarade endast delar av ”produktionen” inom myndigheterna. I texten hävdas att en spänning uppstod mellan en formell kapitalistisk rationalitet (ex Weber 1983; Lukács 1971) och behovet av att reproducera det kapitalistiska samhället. I denna text framhävs att både värde och specifika bruksvärden (vilket kan tillgodoses genom en välfärdsstat) behövs för kapitalackumulation (ex. Lukács 1971; Arato 1972) och därmed för reproduktionen av kapitalismen (ex. Clarke 1982).

Det teoretiska problemet handlar således i stort om relationen mellan rationalisering och arbete i offentlig sektor. Texten tar upp delvis rationaliseringens relation till olika professioner, men framförallt kommer den att lyfta att den tidiga rationaliseringen inom staten inriktades på rutinmässiga kropps- och kontorsarbeten. Detta medförde, i enlighet med
babbageprincipen, att kvalificerade yrken skulle rensas på rutinuppgifter, vilka skulle överföras till en lägre kvalificerad arbetskraft. Ofta innebar detta att man också föreslog en feminisering av yrkeskåren, där kvinnor skulle utföra de okvalificerade kontorsarbetena.

Tony Kenttä är universitetslektor vid Ekonomisk-historiska institutionen, Uppsala universitet.
sön 12:00 – 12:30
Alienation och frigörelse

Hur går vänstern vidare när alla människor är auktoritära?

Mats DelandBranting

Redan innan Max Horkheimer förordnats som direktor för Institutet för social forskning i Frankfurt am Main, inleddes ett projekt som avspeglade den växande förtvivlan över svårigheterna att mobilisera de arbetande människorna i Tyskland (och Österrike) mot reaktionen. Erich Fromm fick med början 1929 leda en enkätstudie som med hjälp av psykoanalytisk teori och massdata sökte svar på i vilken mån den tyska arbetarklassen kunde mobiliseras för en socialistisk revolution. Ansatsen byggde faktiskt på ett frågeformulär som Karl Marx varit med om att utforma, så problematiken var inte på något sätt ny. När de första resultaten publicerades i samlingsverket Auktoritet och familj (1936) hade förväntningarna på arbetarklassen växlats ner till att åtminstone kunna mobilisera något motstånd mot den nazistiska regim som dominerade Tyskland och snart även Österrike.

Studierna av reaktionens psykologiska förutsättningar togs upp igen under och strax efter kriget – bland annat i Fromms Flykten från friheten och Leo Löwenthals Falska profeter och Adorno med fleras rapport Den auktoritära personligheten. De fick ett nytt uppsving under de värsta Reaganåren genom kanadensaren Bob Altemeyer (Right-Wing Authoritarianism, 1981) och som en reaktion på rasistdåden Rostock och Hoyerswerda genom två långtidsstudier som bedrivits parallellt vid universiteten i Bielefeld och Leipzig sedan 2002. Kunskapsunderlaget om de socialpsykologiska förutsättningarna för den populistiska politik som blir alltmer dominerande på båda sidorna om Atlanten är idag bättre än någonsin, men studierna är alltmer tekniskt avancerade och därmed – som psykoanalysen i allmänhet – avpolitiserade. Baserat på ett nummer av tidskriften Arkiv, Tidskrift för samhällsanalys, kommer detta paper att diskutera vilka politiska slutsatser vi kan dra av de kunskaper vi faktiskt har, och hur de skulle kunna påverka Vänsterns strategi.

sön 12:30 – 13:00
Alienation och frigörelse

Climate Change as Class War: Building Socialism on a Warming Planet

Matthew T. Huber presents his book Climate Change as Class War: Building Socialism on a Warming PlanetKata

There is a consensus that climate change is a problem of inequality. Reams of research show how the richest contribute more emissions than the poor. Yet, this methodology rooted in carbon footprint analysis of consumption and lifestyle deploys an impoverished class analysis based simply on one’s income and consuming power. In this talk, I argue for a Marxist class analysis of climate change rooted in the relation to the means of production. From this standpoint, the climate crisis is not primarily a problem of ‘believing science’ or individual ‘carbon footprints’—it is a problem rooted in who owns, controls and profits from material production. From this basis, I review the class formation currently driving, and not delivering climate policy (the professional class), and the class with the social potential to win transformative climate action (the working class).

Matthew T. Huber is a Professor of Geography at the Department of Geography and the Environment, Syracuse University, USA.
sön 11:30 – 12:30
Capitalism and Climate

Cybernetic planning and climate change reversal

Tomas Härdin & David ZachariahKata

The worsening climate situation reveals the inability of the market system and of economic policy to deal with what conventional economics calls ”externalities”. We are faced with hard material constraints that any viable alternative to capitalism must be able to deal with. For example, we must produce a diverse basket of basic consumption goods, a certain number of hospital beds, and so on, while maintaining 10 gigaton per year net carbon dioxide sequestration. This challenge bears many similarities to problems considered in the study of cybernetics.

One qualitative change from the socialist calculation debate of the 1920’s is the invention of the digital computer and the internet. The rising computer-literacy in the population enables democratic computerized planning that can coordinate individual workplaces on a large scale. Our aim with this talk is twofold: on the one hand, to spark renewed interest around the potentials and challenges of cybernetic planning, and on the other hand, initiate development of and experimentation with such methods in the real world.

The talk begins with a brief history of planning, from Marx and Engels to Otto Neurath and Gosplan, and to modern thinkers like Stafford Beer and Paul Cockshott. We then go on to discuss how computerized macroeconomic coordination can be carried out that takes into account explicit material constraints. Such a system can continuously adjust recommended reallocations of productive resources, adapting to changes in the real world as fast as information can be put into the system and as fast as people can react to the suggestions provided by the system.
We identify maintaining viability as a key necessity of any post-capitalist economic system. By contrast, the consequences of runaway climate change is laying bare the inability of capitalist market economies to maintain viability. To turn a neoliberal slogan, there is no alternative to planning!

Tomas Härdin & David Zachariah

sön 12:30 – 13:30
Capitalism and Climate

Decentralized finance, territorial appropriation and dispossession

Beth GegliaSandler

What happens when techno-libertarian dreams of colonization—typically directed at either Mars or ocean space—are transposed onto nation-state territory? In 2013, actors within the global “startup city movement” collaborated with former political advisors to the Ronald Reagan administration and the post-coup regimes of Honduras to establish self-governing jurisdictions on Honduran mainland. The new territories, known as “startup cities,” “charter cities,” or “free private cities” internationally, were codified into law in 2013 under the name Economic Development and Employment Zones (ZEDEs). The project, while opposed by anti-colonial and land-based Honduran social movements, sparked the excitement of radical libertarian reformers and crypto and blockchain enthusiasts invested in “experimental” free market governance models worldwide.

My paper explores this convergence of techno-libertarian utopianism, new special economic zones (SEZs), and primitive accumulation. Mike Levien (2011,2012) and other scholars have identified how contemporary SEZ models are fueling new “regimes of accumulation by dispossession” that take land acquisition for real estate development as a primary aim while failing to absorb expropriated rural inhabitants as proletariat labor. However, while land for rent seeking in the real estate and mining sectors is one motivating factor for ZEDE developers, the Honduran case also highlights the links between “decentralized finance” and new territorial appropriations. In this presentation I will discuss the role of decentralized technologies in new colonization projects, the impacts of this process on nation-state and local sovereignties, and the prospects for new modes of accumulation and dispossession. The work presented is the result of roughly two years of field work on Honduran ZEDEs and the “startup city movement” and will include an analysis of the governing models, economic systems, and land appropriation methods of two of Honduras’s first “private cities.” Finally, I will present a theory of ”territorial flexibilization” within contemporary global capitalism.

sön 11:30 – 12:00

The gilded genesis of structuralism and contemprorary discourse theory

Tor HammerSandler

I den presenterade uppsatsen så menar vi (Tor Hammer och Magnus Granberg) att Laclau och Mouffes diskursteori bygger på en reifierad konceptualitet som reflekterar värdeformens objektiva struktur. Denna konceptualitet härleder vi till Ferdinand Saussures strukturella lingvistik och dess förståelse av språket som ett system av värde homologt med det förespråkat av Leon Walras och Vilfredo Pareto. Med hjälp av den marxistiske lingvisten Genevive Vaughan visar vi hur Laclau och Mouffe utvecklar denna förståelse av värde samtidigt som de fortfarande är fast i en reifierad förståelse av språket ett som ett system av värde. Detta menar vi leder till att Laclau och Mouffe naturaliserar kapitalismen vilket gör det omöjligt för dem att tänka sig en kritik och praktik bortom kapitalet.

Tor Hammer är doktorand i sociologi vid Mittuniversitetet.

sön 12:00 – 12:30

Accumulation because we do not trust humanity

Carlos Filipe Da Silva CostaSandler

Through the prism of the ”prisoner dilemma,”  we try to describe ”some” difficulties in establishing a communist society. This dilemma, in the field of economy, is a way to make real-world predictions based on information about each person’s incentives. It helped economists understand how self-improving individuals could lead to self-harming crowds, but it was usually focused on the best market choice. Here we retain the more global impact,  a ”self-harming crowd” with its personal accumulation. 

Carlos Filipe Da Silva Costa
Carlos Filipe Da Silva Costa holds a Ph.D. in Physics & a Master in Strategic Protection of the Country’s System. Presently in a professional transition, doing research independently and in parallel volunteering at Accord University, a UNA. Bloco de Esquerda (Left Block Portugal) militant and ecologic activist. He recently presented the "Swiss vs. Portugal SDGs" at the Sustainathon 2022, and wrote: "A war where the machine decides who to kill": https://moderndiplomacy.eu/2022/08/10/a-war-where-the-machine-decides-who-to-kill-laws-wars/ and "Meanwhile, killer Robots are entering battlefields all around the globe…", Rosa-Luxemburg Stiftung (Being published).
sön 12:30 – 13:00
Alienation och frigörelse

13:30 – 15:00 Session 4

Parallel sessions. Click a title for more information. Star an event to bring it to the top of the list.

Det gäller att både tolka och förändra världen

Samtal om tre böcker om klimat och kapitalism av och med Herman Geijer, Rikard Hjorth Warlenius, Ståle Holgersen. Moderator: Shabane BarotKata

Ur ekologiskt perspektiv övergick kapitalismen aldrig från absolut till relativ mervärdesproduktion utan är kvar i ett stadium av ursprunglig, primitiv ackumulation – kapital alstras fortfarande genom brutal expansion snarare än ”smart tillväxt”. Innebär det att ackumulation och tillväxt är dömda att förgöra världen, eller finns det sätt att skapa en hållbar(are) tillväxt? Är motsatsen, nedväxt, i sin tur möjlig och önskvärd? Hur ser de strategiska möjligheterna och förutsättningarna ut för att på kort sikt bryta med den nuvarande kapitalismens förödande miljö- och klimatpåverkan?

I denna situation måste teorins uppgift vara att både tolka världen och att förändra den. Tre nya böcker tar upp dessa frågeställningar ur olika perspektiv. I detta samtal möts Herman Geijer som skrivit Monstersamhället. Från förnekelse till framtiden, Ståle Holgersen, författare till Krisernas tid. Ekologi och ekonomi under kapitalismen, samt Rikard Hjorth Warlenius, aktuell med Klimatet, tillväxten och kapitalismen. Samtalet leds av Shabane Barot.

sön 13:30 – 15:00
Capitalism and Climate

Den multipolära världens framväxt – början till slutet för kapitalismens underliggande ursprungliga ackumulation?

Mathias Wåg, John Hörnqvist & Fransisco ContrerasPalme

Militära invasioner, handelskrig, inflationens återkomst, prisökningar och klimatkris – allt samtidigt.

Francisco Contreras, Mathias Wåg och John Hörnquist diskuterar hur den nya världsordningen både bygger på och undergräver olika former av ursprunglig ackumulation, från proletarisering och avproletarisering till imperialistisk ränta.

Mattias Wåg redogör för en första ingång, om Karl-Heinz Roth och former för den globala proletariseringen. Roth verkar inom fältet Global Labour Studies tillsammans med Marcel van der Linden och studerar arbetarklassens globala sammansättning; hur processer av proletarisering, avproletarisering och återproletarisering verkar globalt. Roth har varit verksam i den tyska så kallade operaistiska traditionen, utvecklad nära dess italienska motsvarighet, sedan slutet av 60-talet. I sina texter lyfter Roth hur processen av proletarisering hänger tätt samman med den ursprungliga ackumulationen, genom driva bort proletärer från subistensjordbruk och utbredandet av en global massarbetslöshet. Syftet är att undersöka hur Karl-Heinz Roths verk efter krisen 2008 om förändringar inom det globala proletariatet, kan förenas med världssystemteori.

Imperialistisk ränta som konstant ursprunglig ackumulation, via globala monopol

John Hörnquist redogör för en andra ingång, om imperialismen som ständig och nödvändig förutsättning för kapitalismen. Utifrån framför allt Samir Amins teoribildning om imperialistisk ränta, baserad på ojämnt utbyte och ojämn tillgång till världens naturresurser. Denna ordning som tidigare baserades på uppdelningen mellan industrialiserade och icke industrialiserade länder, baseras nu enligt Amin främst på kontroll över fem globala monopol – över finansiella flöden, högteknologi, massmedier och kommunikationskanaler, strategiska naturresurser och råvaror samt massförstörelsevapen. Här diskuteras hur dessa monopol bit för bit tycks undergrävas av den framväxande multipolära världsordningen samt följderna av detta.

Hur utmanas den nuvarande världsordningen?

Francisco Contreras redogör för hur Giovanni Arrighi menade att USA:s fallande världshegemoni föranleder fyra kontroverser som blir avgörande för hur en ny multipolär världsordning skapas: Förändrad maktbalans mellan nationalstater, globaliseringens underminering av nationalstatens makt, underordnade gruppers minskade makt samt en förändring av maktbalansen mellan väst och icke-västliga regioner. På samma sätt lyfter Ana Esther Ceceña nationalstatens förändrade roll i en föränderlig världsordning. Ceceña menar att nationalstaten spelade en viktig roll genom disciplinering för att upprätthålla en sammanhållning av det kapitalistiska världssystemet. Nu utmanas den av både de som skapade den och av de som inte blivit helt disciplinerade. Ceceña pekar på fyra aktörer: superstater/imperialism, bolag, organiserad brottslighet samt underordnade samhällen som gör motstånd.

sön 13:30 – 15:00

Militanta undersökningar – eller den vetenskapliga socialismen i det 21:a århundradet

Allt åt alla/Gemensamma laboratorietSandler

Vänstern som rörelse har stelnat. När regering och näringsliv driver igenom reformer som slår mot arbetarklassen får vänstern för det mesta stå vi sidan av och titta på. Hur tar vi oss ur det och blir en rörelse att räkna med, som sätter agendan istället för att bara svansa efter?

Så kallade militanta undersökningar är en metod med ena foten i Marx arbetarundersökningar och med andra i 1960-talets vilda italienska arbetarrörelse. Undersökningarna syftar till att överskrida vänsterns ortodoxi och den rådande ordningen genom att träda in i och delta i konflikter med ett öppet sinne för att i slutändan stärka rörelsen och föra den framåt.

Vi i Allt åt allas grupp för militanta undersökningar, Gemensamma laboratoriet, har med framgång använt metoden för att närma oss problem såsom arbetsmiljöproblem kopplade till stadsplanering, otrygghet i offentliga rummet. Nu senast också som ett led i vårt arbete att påverka Göteborgs stadsutveckling genom att skapa alternativa översiktsplaner.

På Marx 2022 vill vi dela med oss av våra insikter och berätta mer om metoden. Vi kommer ge en historisk bakgrund och redogöra för metodens teoretiska utgångspunkter. Vi kommer också lyfta fram några exempel på kända militanta undersökningar för att sedan gå vidare in i nutiden och presentera resultat från några av våra egna undersökningar. Vi vill på så sätt diskutera hur metoden kan användas för att bygga en ny, starkare vänster.

Förbundet Allt åt alla är ett socialt fack som finns i Stockholm, Malmö, Göteborg och Uppsala. Genom långsiktigt arbete med fokus på vardagslivets konflikter vill vi skapa ett klasslöst samhälle som utgår från principen: av var och en efter förmåga, åt var och en efter behov. För mer information, gå till Alltatalla.se.

sön 13:30 – 15:00

Caliban and the Witch, snart 20 år

Samtal med Fanny Åström & Andria Forshage. Moderator: Anna Remmets. Arr: Allt åt Alla Kvinnofront StockholmZäta

År 2004 utkom Silvia Federicis bok Caliban and the Witch: Women, The Body, and Primitive Accumulation – en banbrytande beskrivning av hur den tidiga kapitalismen gick hand i hand med en ökad kontroll av kvinnor och kvinnors kroppar. Hur står sig boken idag? Vilka möjligheter och problem uppstår i kombinationen av feministisk och marxistisk teori?

Samtal med Fanny Åström & Andria Forshage. Moderator: Anna Remmets.

Allt åt Alla Kvinnofront Stockholm är en separatistisk grupp i Stockholm för kvinnor och icke-binära med syfte att driva klasskamp ur ett kvinnoperspektiv. Mer information hittar du på Alltatalla.se.

sön 13:30 – 15:00

Racism, capitalism, and primitive accumulation

Viola BaoBranting

Sedan återutgivningen av Cedric Robinsons “Black Marxism” (1984) i början av 2000-talet har begreppet “racial capitalism” fått ett uppsving bland historiker och forskare som ett ramverk för att teoretisera relationen mellan ackumulation och produktionen av rasrelationer i kapitalismens långa och koloniala historia. Medan Robinson hävdade att kapitalismen alltid har varit rasifierande, dvs alltid har ackumulerat genom att producera skikt av radikal ojämlikhet mellan olika människogrupper, har en rad marxistiska historiker vidareutvecklat hans historiska analys genom att utmana Marx’ förpassande av kolonialismen och den atlantiska slavhandeln (i sista kapitlet av Kapitalet I) till en del av den “ursprungliga ackumulation” som krävdes för kapitalismens etablerande på 1800-talet. Istället har historiker som Eric Williams, Stephanie Smallwood och Lisa Lowe argumenterat att vi bör förstå kolonialismen och den transatlantiska slavhandeln inte som en del av kapitalismens förhistoria utan som en integrerad del av den kapitalistiska ordningen redan från 1500-talet och framåt, en som under tre sekel drevs till enorma proportioner genom slavarbetets alienation på en global marknad, kapitalets jakt på mervärde och sanktionerad av en väl utvecklad statsbyråkrati. Genom att förstå kolonialismen, slavhandeln och det rasifierade våld som understödde dessa processer som en del av kapitalismens långa historia, snarare än som uttryck för eller kvarlevor från en förkapitalistisk tid, kan vi börja teckna kapitalismen som ett system som alltid använt sig av olika former av exploatering, expropriering och extraktion och förlitat sig på såväl fritt lönearbete som obetalt arbete och slavarbete i ackumulationens intresse (något som teorier kring social reproduktion också betonar). I ett sådant perspektiv kan vi också börja förstå rasifierande processer (liksom sexualitet och kön) som historiskt flexibla men helt centrala i kapitalismens historiska såväl som pågående former av ackumulation och mervärdesproduktion – liksom hur kolonialismens och anti-svarthetens historia fortfarande präglar de sociala strukturer vi lever i idag: från arbetsmarknaden till bostadsmarknaden, fängelseindustrin, gränspolitiken, etc. I detta paper tänker jag diskutera Robinsons begrepp “racial capitalism” – dess historia, inflytande och konceptuella begränsningar – och några samtida teoretiker-historiker som med avstamp i den svarta marxistiska traditionen som använt sig av och expanderat detta ramverk för att kartlägga rasismens roll som en materiell och ideologisk teknologi i historiska och pågående former av kapitalistisk ackumulation.

sön 13:30 – 14:00

About the totally expropriated capital and value producing plantation unfree labour

Krista LillemetsBranting

The aim of this presentation is to argue that the establishment of the colonial system of exploitation in Americas as a result of European colonial expansion in the 16th century gave birth to another kind of expropriated worker, distinct from the propertyless wage labourer, that is, the black African slave. In dialogue with Marx and Marxist scholars who have revisited the “so-called primitive accumulation” thesis as well as the scholars of the Global Labour History, I will explore the contributions of Brazilian historical social sciences to the thesis about the constitution of the totally expropriated labour, which was adequate and necessary for the reproduction of the colonial economic system of exploitation in Portuguese Americas, based on the absolute exploitation of land and labour and to feed the capital accumulation. The Brazilian historical sciences permit to maintain that modern slavery is a particular form that it assumed within the general movement of the private appropriation of the means of production and as such it is part of the general process of the social organization of labour in historical capitalism. 

Krista Lillemets is a PhD candidate in Sociology and researcher at the Freie Universität Berlin, working on Marxist political economy of labour, peripheral social theory, Brazilian historiography of labour, coerced labour

sön 14:00 – 14:30

The profitable violence

Puya YekerustaBranting

Starting from Marx’s writings on primitive accumulation, the various functions and forms of existence of violence under pre-capitalist and capitalist conditions are examined and clarified. The presentation, which touches upon colonial violence as well as the contemporary war against the suburbs and the idea of peace, intends to both provide new perspectives on the relationship between violence and capitalism and to criticize certain dominant bourgeois ideas on the subject. 

Puya Yekerusta is a Gothenburg-based psychologist and author in the field of History of Ideas. His latest book is ”Invandrarens genealogi” ("The Genealogy of the Immigrant") published by Gidlunds förlag.
sön 14:30 – 15:00
Accumulation, violence, and racism

Expropriating hydrocarbons in the 21st century: Lessons from history

Matthew T. HuberPer Albin

As oil and gas firms make ambitious announcements to reach net zero greenhouse gas emissions by 2050, we should not take these pledges in good faith. Given the intensifying climate crisis, and the sheer inadequacy of market-based mechanisms designed to nudge capital in the right direction, it’s becoming clearer we need a politics that confronts the property rights of the fossil fuel industry. In other words, we need a politics of expropriation. While there is much expanding literature in political ecology on what I’d call the negative forms of expropriation or dispossession – particularly of indigenous and others who rely on land directly for their livelihoods – it’s worth remembering the positive form of expropriation that Marx outlines where “the expropriators are expropriated.” This might sound too radical in our neoliberal era, but there is a rich history of energy and the expropriation of private property during the 19th and 20th Centuries. From the abolition of slavery (property in muscle power) to the series of expropriations of the very capitalists at the heart of the climate crisis (oil and gas), the climate movement should study these historical examples to imagine a 21st Century politics of expropriation.

Matthew Huber Portrait
Matthew T. Huber is a Professor of Geography at the Department of Geography and the Environment, Syracuse University, USA.
sön 13:30 – 14:00
40 max
Capitalism and Climate

Rationalization of the Public Sector or Cutbacks in the Welfare State in Sweden during the Second World War?

Tony KenttäPer Albin

Texten handlar om varför rationalisering (dvs. en formell rationalitet; ex Weber 1983; Lukács 1971) introducerades i statsförvaltningen under kriget, och framförallt, varför man valde att försöka spara på statsförvaltningen genom rationalisering snarare än nedskärning. Bakgrunden är att kriget medförde finansiella problem för staten. En stor mobilisering behövde finansieras samtidigt som levnadsstandarden kunde förväntas sjunka under kriget och inflation hotade. Därför valde man att inrätta en besparingsberedning, som skulle undersöka möjligheterna att spara på de civila delarna av statsförvaltningen. Denna beredningen ställde fram ett val mellan rationalisering, där besparingar åstadkoms genom att effektivisera arbetet inom statsförvaltningen, och nedskärning, där staten minskade sina
åtaganden. Den menade att nedskärningar var nödvändiga för att minska budgetunderskotten.

Trots att beredningen var skeptisk till att rationaliseringsåtgärder ensamma kunde lösa de statsfinansiella problemen vann den litet gehör för dess förslag om nedskärningar (SOU 1943:13, s. 6–10, 14–15). Detta förklaras med ett samförstånd mellan kapital och arbetarrörelsen om att balansera kapitalackumulation mot välfärdsstat och andra statliga uppgifter.

Relationen mellan stat och ekonomi kommer att vara utgångspunkten för diskussionen i texten. Klassrelationer kommer att spela en betydelsefull roll, därför att beredningen ville bevara kapitalbildningen, som den ansåg vara hotad av statens underskott.

Besparingsberedningen kan sägas ha betraktat staten som improduktiv och att ju mer staten tog över av de ”produktiva resurser[na]”, desto mindre blev över till näringslivet, som var den verkliga motorn i den ekonomiska utvecklingen (SOU 1943:13, s. 9). Samtidigt tyder det svaga gensvaret på nedskärningarna att arbetarrörelsen, möjligen i allians med andra krafter
(som statstjänstemännen), ville bevara den välfärdsstat som rörelsen redan hade skapat. Å andra sidan, insåg den också ”behovet” av att begränsa statens utgifter och underskott för att bevara kapitalackumulationen. Därför blev svaret: rationalisering av statens verksamheter – trots att flera tvivlade på att rationalisering var tillräckligt.

Tony Kenttä är universitetslektor vid Ekonomisk-historiska institutionen, Uppsala universitet.
sön 14:00 – 14:30

15:00 – 16:30 Keynote 4

Imperialism and capital’s ”historic mission”

Vivek ChibberZäta

In classical marxism, one of capitalism’s ”historic missions” was to go forth into the colonized world and to break apart pre-capitalist relations, and so spread capitalism across the globe.  But in fact, when the colonial era came to an end, the countries emerging from it were still overwhelmingly based on peasant agriculture.  This talk explores why the outcome turned out so differently than the early Marxists had expected. 

Vivek Chibber teaches sociology at New York University and is editor of Catalyst: A Journal of Theory and Strategy. His latest books are The Class Matrix: Social Theory after the Cultural Turn (Harvard 2022) and Confronting Capitalism: How the World Works and How to Change it (Verso, 2022).
sön 15:00 – 16:30
338 max