Rapporten handlar om bostadsaktivism med hjälp av deltagande aktionsforskning (DAF) som startade år 2020 och är pågående. Det centrala fokuset i denna rapport ligger på bostadsbolagets affärsstrategier, hyresgästernas upplevelser och deras motstånd. Att själv vara hyresgäst och bostadsaktivist med utförandet av DAF bidrog till att generera kunskap om min hyresvärd. Det var en genomförbar metod, särskilt i samarbete med en gräsrotshyresgästförening Ort till Ort – Husby. Forskningen har utförts i en del av i förorten Husby, i nordvästra delen av Stockholmsregionen. Kvarteret byggdes under det statliga bostadsprojektet Miljonprogrammet, relaterat till byggandet av en miljon bostäder mellan 1964 och 1974. Resultaten av min forskning har publicerats i en vitt spridd forskningsrapport (Kellecioglu, 2021), som fyller upp ett gap inom studier om transnationella bostadsbolag.
Genom att betrakta hyresgäster som kunskapsproducenter och ”experter” på bostadsmarknaden, snarare än som ämnen som ska studeras är rapporten hyresgästorienterad. Rapporten utgår ifrån uppfattningen att bostaden är ett kapitalistiskt produktionssätt. Med globala fastighetsägares intåg på svensk bostadsmarknaden har bostaden förvandlats till en vara i stället för en rättighet. Idag är två internationella hyresvärdar störst i Sverige. Bolagen är uppbyggda genom pensionsfonder, banker och försäkringsbolag, det vill säga att majoriteten av ägarna är institutionella. Genom en listig företagsamhet, har kapital ackumulerats från samhällsinstitutioner, och cirkulationen genom denna ägarformation har kommit att slå tillbaka mot samhället.
Denna plundringsprocess slår hårt mot arbetarklassen i förorter runt om i Sverige. Förorter bestående av en majoritet med utländsk bakgrund med låg inkomst genomgår därmed en super-exploatering. Intåget av internationella aktörer leder till en nedprioritering av hyresrätter till förmån för bostadsrätter och ökar fastighetsägarnas generella makt. Hyresgäster i Sverige får allt mindre makt att kunna förändra sina boendevillkor till det bättre och kommunikationen med hyresvärdar begränsas.
Denna rapport beskriver hyresgästernas boendevillkor i bostadsområdet Husby. Vattenskador, bristande ventilationssystem och tillväxt av mögel är akuta problem, vidare höjs hyresnivåerna samtidigt som tilläggskostnader framkallas och brist på service förblir vardag. Fastigheterna i Husby, likt andra miljonprogramshus, befinner sig i ett kritisk läge på grund av undermåliga underhållsåtgärder över 25 år. Sålda som en del av kommunala bostadsutförsäljningar under 90-talet ser vi idag en förödande utveckling av svenska förorter och miljonprogramhus – och därmed en minskning av arbetarklassens livskvalitet.
Utvecklingen har skapat stora utmaningar när det gäller att identifiera motståndare och implementera strategier. Med nya krafttag har hyresgäster runtom i Sverige vaknat, i synnerhet i Husby driver hyresgästerna kamp mot Europas största bostadsbolag, detta med kravet om en kommunalisering av förfallna fastigheter. Detta illustrerar en klasskamp mellan hyresgäster och fastighetsägare. Härmed utgår jag från en kapitalistisk förståelse av ”rasism utan ras” (Balibar, 1990), uppförd som ideologisk motor för en kapitalism beroende av prekärt arbete och superexploatering (Pröbsting, 2015, Bhattacharya, 2018).
