Den multipolära världens framväxt – början till slutet för kapitalismens underliggande ursprungliga ackumulation?

Militära invasioner, handelskrig, inflationens återkomst, prisökningar och klimatkris – allt samtidigt.

Francisco Contreras, Mathias Wåg och John Hörnquist diskuterar hur den nya världsordningen både bygger på och undergräver olika former av ursprunglig ackumulation, från proletarisering och avproletarisering till imperialistisk ränta.

Mattias Wåg redogör för en första ingång, om Karl-Heinz Roth och former för den globala proletariseringen. Roth verkar inom fältet Global Labour Studies tillsammans med Marcel van der Linden och studerar arbetarklassens globala sammansättning; hur processer av proletarisering, avproletarisering och återproletarisering verkar globalt. Roth har varit verksam i den tyska så kallade operaistiska traditionen, utvecklad nära dess italienska motsvarighet, sedan slutet av 60-talet. I sina texter lyfter Roth hur processen av proletarisering hänger tätt samman med den ursprungliga ackumulationen, genom driva bort proletärer från subistensjordbruk och utbredandet av en global massarbetslöshet. Syftet är att undersöka hur Karl-Heinz Roths verk efter krisen 2008 om förändringar inom det globala proletariatet, kan förenas med världssystemteori.

Imperialistisk ränta som konstant ursprunglig ackumulation, via globala monopol

John Hörnquist redogör för en andra ingång, om imperialismen som ständig och nödvändig förutsättning för kapitalismen. Utifrån framför allt Samir Amins teoribildning om imperialistisk ränta, baserad på ojämnt utbyte och ojämn tillgång till världens naturresurser. Denna ordning som tidigare baserades på uppdelningen mellan industrialiserade och icke industrialiserade länder, baseras nu enligt Amin främst på kontroll över fem globala monopol – över finansiella flöden, högteknologi, massmedier och kommunikationskanaler, strategiska naturresurser och råvaror samt massförstörelsevapen. Här diskuteras hur dessa monopol bit för bit tycks undergrävas av den framväxande multipolära världsordningen samt följderna av detta.

Hur utmanas den nuvarande världsordningen?

Francisco Contreras redogör för hur Giovanni Arrighi menade att USA:s fallande världshegemoni föranleder fyra kontroverser som blir avgörande för hur en ny multipolär världsordning skapas: Förändrad maktbalans mellan nationalstater, globaliseringens underminering av nationalstatens makt, underordnade gruppers minskade makt samt en förändring av maktbalansen mellan väst och icke-västliga regioner. På samma sätt lyfter Ana Esther Ceceña nationalstatens förändrade roll i en föränderlig världsordning. Ceceña menar att nationalstaten spelade en viktig roll genom disciplinering för att upprätthålla en sammanhållning av det kapitalistiska världssystemet. Nu utmanas den av både de som skapade den och av de som inte blivit helt disciplinerade. Ceceña pekar på fyra aktörer: superstater/imperialism, bolag, organiserad brottslighet samt underordnade samhällen som gör motstånd.