Underordning i skolan
Det tjugonde avsnittet av Salong Marx handlar om begreppen reell och formell underordning (subsumtion) – och gäst är CMS egen ordförande, Majsa Allelin, docent vid Insitutionen för samhällsvetenskaper vid Södertörns högskola. Alex, Herman och Majsa belyser orsakerna till och konsekvenserna av marknadens grepp om svensk skola.
Glöm inte bort att du kan stötta Salong Marx genom att bli Patreon! Där kan du också ställa frågor om podden och komma med förslag på ämnen som du tycker Alex och Herman ska ta upp.
Nya studiecirklar till hösten
Vi börjar redan planera för höstens studiecirklar. Flera teman är spikade:
1. Alexandra Kollontajs Kvinnans ställning i den ekonomiska samhällsutvecklingen
2. Karl Marx Kapitalet band 2 och David Harveys A Companion to Marx’s Capital
3. Clara E. Mattei Kapitalets ordning
4. Antologin Samtida marxistisk teori
Några av cirklarna kommer att äga rum på Hägerstensåsens medborgarhus, andra hos oss på CMS. Mer information kommer framöver!
Är du intresserad av att delta? Eller vill du veta mer? Skicka ett mejl till cms@cmsmarx.org
Styrelsen tipsar!
Nu börjar vi med ett nytt moment i nyhetsbrevet: Tips från styrelsen (om böcker, evenemang, tänkare eller någonting helt annat)!
Den här gången handlar det om två lite bortglömda marxister – båda från sydostasien.
Den ena är den vietnamesiska marxistiska filosofen Trần Đức Thảo, som väl är mest känd för sina försök att förena marxistisk filosofi och fenomenologi. På 1940- och 1950-talet fick hans idéer ett visst genomslag bland filosofiska kretsar i Frankrike. Han var aktiv antikolonialist och publicerade artiklar i Jean-Paul Sartre och Maurice Merleau-Pontys tidskrift Les Temps modernes om kolonialismen i Indokina (artiklar som bland annat lästes av Frantz Fanon). Efter att han år 1951 publicerade Phenomenology and Dialectical Materialism återvände han till Vietnam för att arbeta för det vietnamesiska kommunistpartiet.
Den andra är den thailändska marxistiske och historikern Jit Phumisak (även poet, författare, låtskrivare och revolutionär). Phumisak skrev bland annat The Real Face of Thai Feudalism (1957) som är en historiematerialistisk studie över det thailändska feudalsamhället och dess roll i utvecklingen av den thailändska kapitalismen. Phumisaks texter läses och debatteras fortfarande inom den thailändska vänstern, (och hans sånger sjungs på demonstrationer än i dag).
Bilden visar Jit Phumisak.
Forskarnätverket: Det svenska klassamhället
Den 4 juni presenterar forskaren Alexander Ekelund ett ”inledningskapitel till en kommande bok om relationen mellan klassbegreppet inom den marxistiska traditionen och begreppet socialt rum inom Bourdieutraditionen”.
Det är forskarnätverket som bjuder in och det finns mer information här.
Fotot på Bourdieu har Bernard Lambert tagit.
Välfärd, inte vapen
I juni bjuder StopReArm Europe in till två olika händelser under rubriken ”Welfare not warfare”:
1) demonstrationer och ackompanjerande möte i Bryssel den 14 juni och
2) en decentraliserad, veckolång organisering av aktioner över hela Europa (mellan 14 juni–21 juni).
Vill du bidra till kampanjen? Eller kanske åka ned och delta i demonstrationen i Bryssel? Läs mer här!
Webinarium om Agda Östlund
Den 27 maj bjuder Arbetarrörelsen arkiv och bibliotek in till ett digital seminarium om den socialdemokratiska agitatorn Agda Östlund.
”Genom nedslag i rösträttskampen, valrörelsen 1921, hennes första riksdagstal 1922 om klassorättvisor i tuberkulosvården, debatten om könsmärkta röstsedlar vid förbudsomröstningen samma år samt riksdagsdebatten om aborträtt 1938” diskuterar Magnus Gustafsson, med avstamp i sin forskning om Östlund, frågor om politiskt språk och makt.
Länken till seminariet hittar du här!
Sociologipodden pratar samtida marxism
Ser vi en marxistisk våg? Håkan Thörn och Åsa Wettergren, professorer i sociologi vid Göteborgs universitet, intervjuar Evelina Johansson Wilén, redaktör för antologin Samtida marxistisk teori och docent i genusvetenskap, och pratar om det växande intresset för marxismen. (Se också en sammanställning av artiklar om antologin, längre ned!)
Lyssna på Sociologipodden genom att trycka här!
Marxismfestival i Storbritannien
Den största ”vänsterfestivalen” i Storbritannien, Marxism Festival, går av stapeln 2–5 juli i London. Organisatörerna, Socialist Workers Party, utlovar massaktioner, möten, workshoppar, strategidiskussioner, filmvisningar, konserter – och inte minst många intressanta samtal om marxistisk teori.
Bland de inbjudna talarna finns Ilan Pappé, Jodi Dean, John Bellamy Foster, Yanis Varoufakis, Ayssa Battistoni och Samira Ali.
Bilden visar besättningen på det estniska skeppet Šemahha vid Marx grav i London, 1960.
Skrivet om Marx och marxismen
Den senaste tiden har det diskuterats marxistisk teori på flera håll i offentligheten. Nedan följer en sammanställning av några artiklar om Marx och marxismen.
Med avstamp i antologin Samtida marxistisk teori har ekonomihistorikern Daniel Ankarloo, sociologen Anders Ramsay och historiestudenten Emma Gustavsson debatterat värdeformsteorin i den digitala tidskriften Parabol: Ankarloo inledde, Ramsay svarade, Ankarloo replikerade, Ramsay likaså, och sedan kom Gustavsson med en text som förskjuter konfliktlinjerna.
1) Ankarloo: ”Nya begär efter marxism”
2) Ramsay: ”Har varan i butiken inget värde?”
3) Ankarloo: ”Ta inte recension personligt, Ramsay!”
4) Ramsay: ”Ta inte kritiken personligt, Ankarloo!”
5) Gustavsson: ”Vad är en osåld banan värd?”
Tidigare i vår skrev filosofen Hugo Strandberg i Ny tid också kritiskt (men inte utan uppmuntrande formuleringar) om antologin i sin helhet:
1) Strandberg: Marx är perifer i ny marxistisk antologi
Och i Clarté har Rune Nilsson och Kenneth Lundgren diskuterat hur man ska förstå det ryska bolsjevikpartiets utveckling. Nilsson skriver bland annat: ”Materialismen är alltid progressiv, hävdade Lenin; idealismen alltid reaktionär.” Dessutom har forskaren och politikern Samuel Carlshamre skrivit en essä i Clarté om den japanske marxisten Kohei Saito.
1) Nilsson: ”1900-talsmarxismen: Volgin och Lenin”
2) Lundgren: ”Rune Nilsson och den dialektiska materialismen”
3) Carlshamre: Mer av det bra, mindre av det dåliga?
Illustrationen är gjord av Loren Clasen 1843 och föreställer Karl Marx som Prometheus.
Hatet och ordningen
I en tid då statsmakten attackerar det fria kulturlivet och många tidskrifter går på knäna är det glädjande att nya, digitala projekt ändå växer fram. Två sådana är Ordning och Hatet. Det förra intresserar sig för ”samhällsvetenskaplig och humanistisk teoribildning” (det första numret hade tema historia och det kommande har tema våld). Det senare har en mer samtidspolitisk vinkel (den första texten heter ”Ni är INTE förlåtna mvh” och handlar bland annat om författaren Ann Heberlein).
(Och glöm inte heller de digitala tidskrifter som har funnits ett tag och som fortsätter med oförtruten styrka, till exempel Mana och Svärm.)
Bilden föreställer några exemplar (från 80-talet) av tidskriften Socialistisk debatt.
Konferens om imperialism, folkmord och krig
Den 5–8 november går den tjugotredje konferensen signerad Historical Materialism av stapeln i London. Konferensen har den något svåröversatta rubriken ”Planetary warscapes ablaze: imperial mutations in infernal times”, vilket väl ungefär blir: ”Planetära krigsskådeplatser i lågor: imperiets mutationer i den helvetiska samtiden”). Men temat är desto tydligare: Hur ska vi förstå förhållandet mellan kapitalismen och de västliga makternas medskyldighet i de imperialistiska övergrepp och folkmord som sker i dag.
Call for papers är öppet till och med 26 maj, så skynda på!
Barn i Brand
Kliar det i skrivfingrarna? Nästa nummer för Brand har tema ”barn”! Så här skriver tidskriften:
”Alla pratar om barnen. Barn som ska utvisas, barn som fängslas. Barn som inte längre föds. Runtomkring barnen faller samhället samman. Barnen blir fattiga. Barnen kan inte läsa, barnen blir konservativa, barnen kan inte kravalla. Vi är rädda om barnen. Barnen övervakas. Är vi rädda för barnen?”
Låter det intressant? Skicka en idé eller en text till info@tidningenbrand.se eller
skriv till Brand på Instagram (@tidningenbrand) så snart som möjligt (men innan den 14/6!).
Fotot föreställer barnarbetare, så kallade ”pin boys”, som arbetar i bowlinghallar i New Yorks tunnelbana, 1910. Fotograf: Lewis Hine
Aktuella böcker, artiklar och avhandlingar
